dude
Forumsvar skapade
-
Tack för svaren!
Speciellt det där om styrenet har klargjort det bra. Polyester verkar vara det bästa att göra ytfinnishen med och jag antar att går bra med det som jag redan köpt nu – Plastic Paddings Glasfiberspackel (som är polyesterbaserat). Däremot så är det för riskabelt att använda polyester längst in i själva lagningen och vad jag hört så verkar det bara vara rent flytande epoxy som är bäst att använda där. Om det är någon annan som har något bättre tips så lyssnar jag gärna.
/Niklas
-
Är Plastic Paddings glasfiberspackel epoxybaserat eller polyesterbaserat?! På förpackningen står det att den innehåller styren men ingenting om epoxy. Det är ju liksom en viktigt grej så jag tänkte höra om ngn visste hur det ligger till.
/Niklas
-
Tack så mycket för infon! Jag ska se efter vad jag kan göra själv som jag fick bra tips om.
Vad jag undrar över är hur mycket jag ska ta bort av det material som har skadats. Hålet är ju faktiskt bara en spricka på ett par centimeter och inbuktningen har tryckt tillbaka sig och är nu bara ett par mm innåt.
Alltså, ska jag skrapa bort all målafärg där jag ska laga eller ska jag bara fylla i hålet med lagningsmassa av något slag? Eller ska jag även ta bort material som har böjt sig lite grann? Grejen är ju den att om ifyllnadsglasfiber ska användas och jag även ska måla ovanpå så vill jag ju ändå inte att lagningen står ut.
Tack så mycket för alla svar i alla fall!
/Niklas
-
Hurudu Getwet…
Jag tycker det är imponerande zoom och kvalité du har visat för 6500 kr. Men 380 millimeters optisk zoom vare sig digital eller analog är inte billigt om man ska ha nån vidare ljuskänslighet!? Det är ett stationärt objekt du fotograferat. Vad är egentligen slutarhastigheten på de kort du har tagit? Hur pass bra blir det, här teoretiskt, taget på rörliga föremål?
Själv funderar jag och min flickvän över att köpa en digital kamera med zoom-möjligheter, kanske tom ett begagnat kamerahus som något kameraproffs lagt ifrån sig, men det lär ju aldrig komma upp i några 380 millimeter inte…
Niklas
-
Jag är helt klart med!
/Niklas -
Det är grymt justa bilder Johan!
/Niklas
-
Gå farkostteknik 180 poäng så lär du nog få lite kött på benen. Är det någon här som gått den linjen?
/Niklas
-
Du som säger att det är teoretiskt och praktiskt omöjligt att det är ett proportionellt samband mellan en seglares vikt och segelstorlek:
Ta en fix vind som 8 m/s. En tabell med vikt på person och segelstorlek kan se ut så här:
Vikt(kg) … Segelstorlek(m^2)
x …………… S(x)=0.08*x + 1
90 …………………. 8,2
60 …………………. 5,8
45 …………………. 4,6
25 …………………. 3,0 (en liten unge som lärt sig plana)Här har vi en linjär modell som passar verkligheten ganska bra för detta intervall. Sen om den i förlängningen inte håller för att sambandet egentligen är något annat är en annan sak.
/Niklas
-
71 kg
58cm bred, 90l, 25cm fena:
6.2kvm i 7,5 m/s
5.4kvm i 9,5 m/s
4.7kvm i 11,5 m/s
4.5kvm i 12 m/s56cm bred, 88l, 22cm fena:
6.2kvm i 8 m/s
5.4kvm i 10 m/s
4.7kvm i 12 m/s
4.5kvm i 13 m/s -
Adde,
menar du att segelstorleken borde vara proportionell mot roten ur mast- eller bomlängden? Eller på samma sätt att segelytan är proportionell mot kvadraten på bom- eller mastlängden?Så här tror jag att det är. Antingen:
* så har tillverkarna trott att relationen är linjär och därför gjort relationen linjärr,
* eller så är verkligheten approximativt linjär.
Det kanske är så att en linje bör följa en linjär kurva för att få samma egenskaper genomgående./Niklas
-
Massan är direkt proportionell mot kraften (F=m*a).
Om du gillar energianalogin mer så är energin också direkt proportionell mot massan (E=m*v^2/2).
90-kiloskillen kan, gentemot 60-kiloskillen, hålla emot 50% mer kraft i seglet (med samma teknik) eftersom 90 är 50% mer än 60.
Vilken storleksökning från 4.0 drar då 50% mer.
Är kraften som seglet drar i relation mot seglets storlek linjär, logaritmisk, kvadratisk eller något annat?
När jag tänker efter så tror jag att det krävs ett (proportionellt) mycket större segel för en tyngre seglare i svaga vindar medan det krävs (proportionellt) lika mycket större segel för en tyngre seglare i hårdare vindar. Detta skulle ge en logaritmisk proportionalitet mellan vikten på seglare och segelstorlek, för en given vindhastighet.
Men jag kan ha fel i mitt övre påstående om erfarenhet. Om det krävs (proportionellt) lika mycket större segel för en tyngre seglare i svagare vind som i hårdare vind så ger detta ett linjärt samband mellan vikten på seglare och segelstorlek, för en given vindhastighet.
Jag tror i alla fall att sambandet mellan vikten på seglare och segelstorlek, för en given vindhastighet är någonstans mellan linjärt och logaritmiskt.
/Niklas
-
Himla kul att se. Jag har en fråga eller två. Vilken segelstorlek kördes det med?
Det ser ut att vara lätta förhållanden att surfa i, men det var väl inte superdrag i seglet när ni filmade detta?
Hälsn,
Nicke
-
Historiskt sett i vindar mer än 10 m/s så har vågbrädor vart de mest lättsvängda och manöverbara brädarna och därmed också de roligaste brädorna att segla. Idag har de brädor som kallas för freeride komit ikapp. Jag kör en Starboard Acid Wave 88 – allt för att kunna ta tillvara på vågsegling. Senaste halvåret har jag dock fått låna och testa på en mycket god väns Starboard Carve 90 och den har i 90 procent av fallen vart den roligaste och bästa brädan att segla i de förhållanden som rådit här på ostkusten. Carve 90 är snabbare. Den är också lättare att behålla planingen med genom gippen. (Den har en skönare slalomgipp, är lättare att sätta duck-gipp med när man är trött…) Historiskt sett har freeridebrädor jag testat (som Fanatic Gecko eller Mistral Screamer II) vart svårare att köra i choppigt vatten och haft en tendens att skära fast i gippen. Dagens freeridebrädor har kommit ifrån forna dagars kompromisser. Idag erbjuder olika brädor olika åkstilar och olika känsla.
På vågbrädor hamnar seglaren i en mer upprät position. På slalombrädor hamnar seglare i en mer utåtlutande och låst position för att åka snabbt frammåt. På freeridbrädor kan seglaren välja att antingen segla upprätt eller utåtlutad. Jag kan inte prsonligen säga om frestylebrädor men jag antar att de ger en mer upprät seglingstil.
Olika brädor har olika åk-känsla. Fanatic Cross 100 tycker jag känns helt annorlunda mot Starboard Carve 90 även fast dessa två brädor sägs ska vara bra på nästan exakt samma sak – att kunna använda till nästan allt. Generellt tycker jag det är en skillnad i känsla mellan Fanatics och Starboards brädor (lite som skillnaden i känsla mellan tennisrackert mellan Prince och Yonex). Vilken man gillar bästa är upp till var och en. Det kan bara testas fram.
Lycka till med ditt val,
Niklas
-
jag skulle säga 6.5. Sen får du inte mer ut. Ett 7.0 racesegel kan ge mer fart men det blir bökigare. Vad det handlar om egentligen är vilken minsta vindhastighet du kan använda brädan till. Mjuka freestylesegel körs mindre överriggade och i mindre vind. Är det ett sånt som gäller så skulle jag säga det är 6.2 som är den största storleken som gäller för den brädan.
/N
-
Hej Fredrik,
Har själv en Starboard Acid 88 o seglar 6.2 ner till 4.1 på den, väger 72. Jag gillar den riktigt mycket i vågor och där är den ultimat för de segel jag kör på den. Däremot är den inte lika ultimat att köra med 5.4 och 6.2 utan vågor typ bump-&-jump, chop eller vad det nu kallas. Där skulle nog en freestyle/wave uppfylla önskemålet. En polare väger som du och använder sin bräda i samma förhållanden som jag.
Ett annat alternativet är givetvis Henriks att köra med två brädor.
Lycka till!
Niklas
