dude
Forumsvar skapade
-
Bra poäng där Per. Det känns faktiskt bättre att satsa på seglingen hemma på vintern än på sommaren. På sommaren finns det gott om annat att göra och alldeles för lite vind och framförallt vågor. Så det handlar kanske mest om att prioritera svenska vinterseglingen framför sommarseglingen som ger för många bomkörningar och för lite action. Hmm.
-
Hej tws
Jag tycker att det är kul att du har så många idéer tws. Det du skriver om skillnaderna mellan 2011 Blacktip, Icon 2010 och IQ är intressanta just för att du pratar om specifika egenskaper. Men när du hittar egenskaper som du gillar i ett segel men inte i ett annat segel, är det seglet du inte gillar verkligen dåligt för alla i alla förhållanden och för alla preferenser av olika känsla? Så, jag tycker jag behöver lite distans till det du skriver. Men har jag det så är det riktigt kul att läsa vad du skriver. Tycker det är en skön kontrast till generella intetsägande texter som man också kan se.
Alltså, jag gillar när du jämför en viss känsla och egneskap mellan olika segel och vågar att säga vad du tycker är bra och dåligt för just dig, och kanske för andra som du pratar för.
Så jag tackar dig tws, men om du kan hålla dig till att säga vad du tycker är bättre för dina önskemål så vore det ännu bättre!
Vi höres,
Niklas
tws;677626 wrote:Tja, før om årene hadde mange katalogsyken, men nå leser vel de fleste ting på nett. Ikke tro alt dere leser, spesiellt seiltestene er som regel bare tull. Noen seil må man rigge helt korrekt for å finne frem til gullet som ligger i seilet. Poenget med lettriggede seiler bare vrøvl.Og med tanke på Blacktip. Jeg håper virkelig de gjorde om på fjorårets modell. Sikkert et bra seil, men forstår dere virkelig ikke dette enda Doc? Det er som om dere ikke hører etter:blush:. IQ har forandret alt. Ingen seil i historen har distansert de andre modellene på denne måten. Tenk en quad som ingen klarer å kopiere.
Og et tips. Alle som bruker gummi-yte på våtdrakten løp og få tak i Pryde trapezen med cloth på innsiden. Fest den løst så den faller ned på hoften. Ta med trapezliner som er minst 6″ lengre enn de du bruker nå. Er du 175cm så må du bruke minst 31″. Først da kan dere hoppe høyt som Andreas. Er det noen som forstår hvorfor?. Og ja, det kommer en endring til neste år. Må bare ringe noen produsenter. 😀
-
Var det några vågor? Det kanske var bra förhållanden för Stand Up Paddleboard. Eller vad säger du? Du åkte inte ner till stranden och tittade själv va? 🙂 Nu ska jag till poolen och sola mig lite, nu har jag suttit alldeles för länge framför datorn igen 🙁
-
Svenne;677700 wrote:
Det var allt jag hittade av intresse gällande vad som stod i den här texten om allemansrätten. Jag tyckte den var lite sparsam med text om strandskydd. Finns det möjligtvis mer lagtext om strandskydd?
// Niklas
-
Själv tycker jag det är riktigt najs att se till att det är helt skräpfritt. Har sett en o annan trasig hängselelina och silvertejp som jag har tagit upp och slängt.
Tycker det är så sorgligt att se vackra platser i u-länder som är helt förstörda av skräp, t ex ön Margarita bara man kommer utanför El Yaque där vi ”turister” håller oss för det mesta.
från sida 61-62:
Nedskräpning
All nedskräpning utomhus på platser dit allmänheten
har tillträde eller insyn är förbjuden enligt
15 kap. 30 § miljöbalken; det gäller både i naturen
och inom bebyggda områden. Den skyldige kan
straffas om inte nedskräpningen är ”ringa”
(29 kap. 7 och 11 §§ miljöbalken). Som ringa
räknas det bland annat om skräpet inte medför
obehag för andra eller risk för skada på människor,
djur eller annan egendom. Här får man också ta
hänsyn till hur mycket folk som kan väntas hålla
till på området. På livligt besökta platser är det
tänkbart att till och med sådan nedskräpning
straffas som många anser helt oskyldig. Om till
exempel många personer slänger var sin ölburk på en
badplats, har man menat att det samlade resultatet
av nedskräpningen är så pass allvarligt att man
måste ingripa mot den enskilde nedskräparen; så-
dan nedskräpning anses inte ”ringa” i lagens mening.
I princip får inte ens markägaren skräpa ned där
allemansrätten gäller eller folk har insyn. För övrigt
föreskriver också plan- och bygglagen att tomt
skall hållas i vårdat skick. Viss nedskräpning
omkring jordbruks- och industrifastigheter får
dock ofta tolereras. Den som är ansvarig för
nedskräpning kan vid vite föreläggas att städa upp
efter sig (26 kap. 9 § miljöbalken). -
Av denna text görs det tydligt att vi bara får vara på marken som privatpersoner, inte i en verksamhet som något företag anordnat. Men vad gäller egentligen om vi skulle göra något anordnat via en klubb, en ideell förening? Går det bra att ha klubborganiserade events på Torö Insida, alltså Kärringviken, på marken som ägs på udden? Bara för att klargöra om nu det skulle bli aktuellt.
från sida 30-31:
Vitesförbud och anmälningsplikt
…
I varje fall behöver inte uppträdandet vara straffbart
för att det skall kunna förbjudas på detta sätt.
I ett avgörande av Högsta domstolen hade en
företagare hyrt ut utrustning för forsränning och
anvisat en fors som lämplig; strandägaren lyckades få
verksamheten förbjuden, eftersom hans mark blev
utnyttjad så intensivt att det klart översteg vad han
måste tåla på grund av allemansrätten. (Nytt juridiskt
arkiv 1996 s. 495.)
För att komma till rätta med mindre seriösa
researrangörer och liknande har man gett regeringen
möjlighet att föreskriva en anmälningsplikt för
verksamheter av detta slag, myndigheterna får då
också kräva vissa åtgärder för att motverka skador
på naturmiljön, eller i värsta fall förbjuda
verksamheten (12 kap. 6 § miljöbalken). -
från sida 29:
Handgripligt skydd
Normalt skall ingen ta lagen i egna händer. Om nå-
gon upplyser om vilka regler som gäller och det inte
hjälper får polis tillkallas, som får avgöra vilka
åtgärder som behöver vidtas.
Om markägaren använder våld för att mota bort
närgångna främlingar kan han dömas till straff,
närmast för olaga tvång. Men har inkräktaren
gjort sig skyldig till hemfridsbrott (se ovan) kan
ägaren gå fri enligt reglerna om nödvärn, förutsatt
att våldet är lindrigt.Vad är det som gäller när man går på stranden förbi tomten?
Jag har hört talas om att tomtägaren handgripligen försökt avhysa folk, eller har jag fel? Vad gäller i det fallet? -
Det är ju precis det här som tomtägaren försöker göra.
Från sida 29-30:
Utvidgning av tomten
En uppfinningsrik markägare kan också försöka
utvidga det område som utgör tomt eller plantering
för att hålla bort inkräktare. Som bekant är det
i princip förbjudet att bygga på ett så kallat
strandskyddsområde, vanligen 100 meter från
strandlinjen. Över huvud taget fordras bygglov för
nybyggnad (utom i vissa fall för ekonomibyggnader
med mera), och när någon söker bygglov skall
byggnadsnämnden ta särskild hänsyn till friluftslivets
intressen. På områden där allemansrätten har
större värde för allmänheten får man på detta sätt
sällan uppföra hus.
Markägaren kan också tänkas vilja anlägga
trädgårdsrabatter, terrasser, fasta sittplatser,
bryggor etc. omkring en eftertraktad badplats.
Anordningar av det slaget kan utvidga tomten. Men
sådana anläggningar är det som huvudregel förbjudet
att uppföra på strandskyddsområden utanför tomten.
Bryter markägaren mot förbudet riskerar han
att straffas (29 kap. 8 § punkt 5 miljöbalken), och
dessutom kan han få ett föreläggande att återställa
området i tidigare skick på egen bekostnad.
Samma regler gäller för privata stängsel, som inte
behövs för jordbruk, skogsbruk eller fiske; också
dessa skall prövas och ha dispens för att få sättas
upp inom strandskyddsområde. (Se 7 kap. 16 och
17 § § miljöbalken.) -
sida 25-27:
Stängsel
I andra fall försöker markägaren utestänga allmän-
heten genom stängsel. Ett stängsel kan i och
för sig knappast utvidga det område som mark-
ägaren har rätt att få skyddat. Är man tveksam bör
stängslet respekteras – särskilt när det omger
mindre tomter godtas det vanligen som tomtgräns
– men annars får allmänheten utan risk för straff ta
sig över stängslet och gå vidare. Stängslet får
naturligtvis inte skadas; då riskerar man åtal för
skadegörelse eller åverkan, och dessutom blir man
skyldig att ersätta den skada man vållat.3. Kan markägaren utestänga allmänheten?
Om ett stängsel spärrar av ett område med
”betydelse för friluftslivet” – framför allt badplatser
och andra strandområden, utsiktsplatser etc. – kan
allmänheten rentav vända sig till länsstyrelsen för
att få allemansrätten bevarad (enligt 26 kap. 11 §
miljöbalken). Länsstyrelsen kan förelägga markä-
garen att på det allmännas bekostnad göra passage
möjlig, till exempel genom att öppna grind i
stängslet omkring ett sådant område. Om han har
satt upp stängsel bara för att stänga ute allmänheten
kan han till och med tvingas att ta bort hela
stängslet. Men förutsättningen är att allmänheten
verkligen har rätt att röra sig fritt på det avstängda
området. Det får alltså inte bestå av tomt,
plantering eller skadekänslig mark, till exempel åkrar.
Sådan mark kan markägaren alltid spärra av.
Allemansrätten kan inte utvidgas genom stängsel-
genombrott, den bara bevaras på samma sätt som
innan stängslet sattes upp.
Det är inte säkert att passagen öppnas ens när
allemansrätt gäller på området. Det kan hända att
markägaren har vägande skäl för sin avspärrning,
medan allmänhetens behov att röra sig i området
inte är så stort. Bland annat kan man ta hänsyn till
att en grindöppning kan väntas leda till en sådan
invasion på området att marken just på grund av
besökarnas mängd kan riskera att bli allvarligt
skadad, eller att ägaren får svårt att driva en pågå-
ende verksamhet på fastigheten om till-
strömningen blir för stor; han använder den kanske
till vilohem. Har allmänheten tillgång till likvärdiga
friluftsområden – till exempel tillräckligt med andra
bra badplatser i närheten – är det tänkbart att
genombrottet inte medges. För att markägaren skall
tvingas att släppa fram allmänheten fordras i
allmänhet att friluftsintresset klart väger tyngre än
hans intresse.
Stängselgenombrott har till exempel tillåtits när
en markägare på västkusten spärrade av en badplats,
som allmänheten sedan gammalt använde,
med ett staket. Hans stuga låg cirka 70 meter från
badplatsen på en klippsluttning utan skyddande
träd. Regeringsrätten ansåg att badstranden inte
ingick i tomten. (Regeringsrättens årsbok 1961
sid. 73.)
I ett annat fall vägrade emellertid regeringsrätten
stängselgenombrott vid en strand 150 meter från
en herrgård. Där spelade det tydligen en roll att det
gällde ett öppet område med karaktär av park och
med terrassanläggningar och liknande. (Regerings-
rättens årsbok 1991, ref. 54.) -
Felaktiga skyltar har ju suttit uppe förut. Jag kommer inte ihåg, men har de tagits ner?
sida 23:
Kan markägaren
utestänga allmänheten?
Skyltar
Ibland försöker markägare på olika sätt skydda sig
mot både bil- och gångtrafik. Han kan markera det
område där han vill slippa främlingar med skyltar
(”Privat område”, ”Privat badplats”, ”Tillträde
förbjudet” etc). Sådana skyltar får man emellertid
inte ha uppsatta utan tillstånd av kommunen
(byggnadsnämnd eller motsvarande), utom när det
är alldeles klart att allmänheten inte får passera.
Det gäller till exempel utan tvekan i fråga om en
tomt eller en plantering. Man får också sätta upp
skylt som ”är behörig av något annat skäl”; den
kanske varnar för en verklig fara, till exempel en
brant eller en arg tjur. (Se 5 § lag med särskilda
bestämmelser om gaturenhållning och skyltning).
En skylt spelar i och för sig ingen roll för rätten
till gångtrafik, om inte de faktiska förhållandena
ger ägaren stöd för förbudet. Förbud att beträda
ett område som inte utgör tomt, plantering etc.
behöver alltså besökaren egentligen inte respektera.
Om markägarens ståndpunkt verkar någorlunda
– det ligger till exempel en sommarstuga i
närheten, fast på något längre avstånd än här har
angetts som tomtområde – gör man dock klokast i
att rätta sig efter förbudet; tomtbegreppet är så
pass oklart att främlingen bör ha en viss säkerhets-
marginal. Framgår det av skylten att kommunen
har tillåtit den, bör man avgjort hålla sig borta från
området. Då har markägaren antagligen rätt att
förbjuda tillträde.
Om någon har en sådan skylt uppsatt utan laglig
rätt till det, riskerar han att myndighet förelägger
honom att ta bort den obehöriga skylten (12 § i
den nämnda lagen). -
Svenne;677700 wrote:http://www.naturvardsverket.se/sv/Start/Om-Naturvardsverket/Vara-publikationer/ISBN1/8100/91-620-8161-6/
Du får fanimej löka på deras bryggor om du vill.
Det finns väl ingen brygga där?
Däremot står det i texten du refererar till, på sida 18:
”Vidare har det betydelse om byggnaden vid tillfället är befolkad. Det är tvivelaktigt om man alls kan
straffas för passage vintertid intill en synbarligen
obebodd sommarstuga, ifall man går på mark som
inte riskerar att skadas. Men för straffrihet fordras
nog i så fall att byggnaden tydligt står tom; det räcker inte att invånarna tycks vara ute mera tillfälligt.
Invid andra tomma byggnader än bostadshus får
man antagligen passera, om marken inte kan skadas, eftersom där inte finns någon hemfrid att störa.”För övrigt inleder ju boken/texten väldigt vagt, hur nu det påverkar?
-
Gud! Jag skulle velat vara där. Är fast i Dubai.
…kontrast…
-
jopi;677678 wrote:Tyckte mina DKCWM funkade helt ok förra året men i år har de varit kass, valde köra utan förra veckan, tog hellre kylan.
Funderade på om de torkat till så att greppet försvunnit, för det tycker jag är absolut viktigaste aspekten på en handske, hur bra grepp. Tänk om den satt som gjuten på bommen, hade ju kunnat vara bättre är utan nästan inbillar jag mig.
Remspray/vax har jag inte testat men det var ju intressant. Dock så vill man ju ha grepp på insidan av handsken också. Kanske ska testa och skära upp mina eftersom jag ändå inte gillar dem längre, så hade jag det på 90-talet.jopi, vänta med att skära upp handskarna! Testa greppspräj inuti skulle jag säga. Har du bara bra friktion mellan handen och handsken och sen mellan handsken och bommen så är allt bra. Det är det här som är grejen ju. DaKine CWM är tillräckligt förböjd för att inte fjädra tillbaka och ge kramp. Nu är det bara att se till att friktionen finns bå båda sidorna. Att jag inte tänkte på att det är så enkelt förut. Sen tycker jag det vore super att också få till den där vattentäta förslutningen mellan dräkten och handsken, då är vi hemma och händerna blir inget problem mer!
Det har kommit bättre och bättre dräkter för kallare väder och jag antar att vi har surfingen att tacka för det eftersom det är en så pass mycket större sport. Nu hänger det nog på oss själva att få till den här grejen med handsken, för det tror jag inte något stort företag med vinstintresse kommer göra åt oss.
Så, hur ska vi börja? Vi har två grejer att fixa. Friktionen – mellan handen och vanten och mellan vanten och bommen. Och sen att fästa handsken vattentätt mot dräkten. Får vi ett vattentät fäste kan vi testa flera olika friktionsgrejer i vanten. Men helt vattenfritt kanske det inte går att få vanten så att man kan använda krita eller kalk som man använder när man klättrar, på gym eller i gymnastik.
-
Jag tror inte att den handsken är tillräckligt förböjd. Jag tror den ger kramp direkt.
DaKine Cold Water mitten är förböjd så att den passar så som man håller i bommen, vilket jag tycker gör hela skillnaden.
Mick;677658 wrote:Eller den här typen?http://www.neptunusmarinsport.se/dykning/handskar-och-boots/arid-dry-glove.html
-
Verkar grymt – nu börjar det bli riktigt intressant 🙂 Det här skulle jag vilja testa.
DaKinevanten går nog lätt att fästa i den, men hur fäster man dräkten utan att förstöra den?
Jeppo_F;677652 wrote:Jag har sånna här på min dyktorrdräkt: http://www.sitech.se/pages/default_uk.asp?SectionID=3363
Alltså alternativ 1, men utan slabbandet med att gjuta själv. Funkar kanon för dykning, och borde funka bra även för surf. Jag har valt att ha kvar en latexmudd också för lite extra säkerhet, så att man inte vattenfyller hela torrdräkten om man tappar handsken, och sätter en bit akvarieslang under mudden för att få luftgenomströmning ut till handskarna. Det behövs ju däremot inte i det här fallet.Dessutom känner man sig som värsta astronauten när man tar på sig handskarna, och det är ju roligt!
/j
