hot
Forumsvar skapade
-
@Störner 367360 wrote:
Wow! vilket svar HOT levererade på min fråga.
OK då förstår jag att 70 knop är extremt hög hastiget för kavitation.
Kan inte den höga kavitationshastigheten bero på hur fisken faktiskt använder sin fena. Fisken har antagligen en extremt hög frekvens på sina stjärtslag. Kan det ha betydelse?
Om man rent teoretiskt tänker sig att man bogserar en motorbåt med stillastående propeller så skulle propellern kavitera vid mycket låg hastighet. Om man sätter lagom fart på propellern kommer den inte att kavitera på samma sätt. Kan inte fiskens stjärtslag på något sätt jämföras med hur propellern snurrar med hjälp av motorkraft?
Kanske ett idiotiskt exempel.Det ligger troligtvis mycket i vad du säger när det gäller Fisk-fenans rörelse och dynamik.
Gäller bara att komma på vad som styr vad, och hur man ska omsätta detta praktiskt. Alla tips välkommnas. -
@canoya 367364 wrote:
Beror inte våra spinouter oftast på att vi får ner luft från ytan runt fenan? Kavitation är det väl egentligen först när det blir så lågt tryck att vattnet ”kokar”.
/HåkanJo det stämmer, det är 2 olika förlopp, men lika förödande för fenans funktion.
När fenan överbelastas pga hög anfallsvinkel sker oftast en kavitation först. Detta leder till att anfallsvinkeln måste ökas, för att kompensera, detta leder till en än större kavitation osv, och sist sker en ventilering=fenan suger ner luft pga trycket på ovansidan blir så lågt att vattentrycket inte kan hänga med längre.
Ventileringen kan effektivt förhindras genom större yta i basen och tunnare profil med högsta punkt långt bak. Även fillets, runt fenan kan göra underverk här. (ca 8% tjocklek på 50% av kordan) -
@Oregistrerade 367358 wrote:
jag har inte fenan själv, min kompis va på familjesemester på mauritzius? å lyckades få upp en blue marlin. jävligt stor firre å dt va tydligen dt årets största alla kategorier där de va så de fick bara gigantfenan. de har haft den för genomskärning och lackering så vet inte om dt är så mkt att se.
jag bor lite norr om gbg. gissar att du som alla andra här bor i skåne.Nja, jag kommer givetvis från Skåne, men är numera utlokaliserad i Linköping.
Kunde vara kul att få studera just profilen på fenan.
Kanske kunde du fixa fram lite bilder och lägga ut här på tråden. -
@Oregistrerade 367354 wrote:
är marlin snabbast då? de är grymt stora. jag har fenbenet? i genomskärning från en blue marlins fena.. bara mellan stjärtfenans två ”ändar” är det säkert mer än en meter..
jaja.. jag har ingen aning..
//MBlack Marlin anses som snabbast med 70kn. Blue och Striped Marlin därefter med ca 65kn.
Har du en fena i genomskärning???
Vem är du? När kan man få titta på denna fena? Mycket intressant??Ring gärna!
Tel 013-181407/HOT
-
@HOT 367339 wrote:
Om vi tittar på bifogad tabell så är 70kt en uppseendeväckande hastighet.
Tabellen visar hastigheten för ”totalkavitation” vid olika tjocklekar på profiler.
Denna tycks ej gälla för fiskar.Förklaring till tabellen föll bort i hastigheten.
C= kordan (profilens längd=fenens bredd)
T= Tjockleken (max tjocklek på profilen) mäts i % av kordan.
H= läget för max tjocklek i % av kordan framifrån.Tabellen visar för 10% tjocklek vid 40% av kordan får vi en hastighet av 55,35kn, för total avlösning. (detta gäller för anfallsvinkel = 0, om denna blir >0 minskar hastigheten för kavitation )
En normal Speed/Slalomfena har en tjocklek på 8-9%.
En supertunn typ C3 X2 har en tjocklek på 6%. Detta värde ligger utanför de värden som ligger till grund för tabellen. (Anses inte var tillämpligt!!)
Vi är således ganska långt ifrån gränsen ännu!.
-
@Störner 367336 wrote:
Kan inte så mycket om fenor så jag är lite svårt att sätta ovanstående i relation till något. Är 70 knop mycket eller? Förstår att 70 knop är en jäkla hög sim hastighet men är det hög hastighet när det gäller kavitation?
Vid vilken hastighet skulle en bra speed fena kavitera under jämförbara förutsättningar?
Om vi tittar på bifogad tabell så är 70kt en uppseendeväckande hastighet.
Tabellen visar hastigheten för ”totalkavitation” vid olika tjocklekar på profiler.
Denna tycks ej gälla för fiskar. -
@Oåxen 367320 wrote:
HOT!
Kan du inte bara göra en avgjutning och sen slänga dit en box!
Har redan ritat upp en fena, med stjärtefenan som utgångspunkt. Blir klart radikal. Återstår att bygga in flexen och börja med gränsskiktavlösare.
Bukfenorna verkar vara helt symetriska de med..Bilden ovan är en svärdfisk, med räfflor i längdled, vilka borde ge ett turbulent gränsskikt.
Black Marlin har både ”piggar” i flera led och räfflor samt 2 ändskivor i roten!Någon som är ute och fiskar i varma vatten???
-
@Oåxen 367298 wrote:
Fast… vilken av alla fenorna är det som är snabb? He he!
Formen och storleken skiljer ju rätt mycket mellan firrens olika varianter.
Soo many choices. Jag tar en av varje!
Borde vara stjärtfenan då den tar störst last. Men även bröstfenan kan komma ifråga, då den ej ”självkaviterar” i 70kt.
Jag har varit i kontakt med Naturhistoriska, som lovat att jag ska få låna och mäta på lite deras fenor. Dock inte Black Marlin, utan den Marlin som kallas Svärdfisk. Finns dock Black Marlin på British Museum i London. Får väl åka dit och mäta, alt. ge sig ut på fisketur.
-
@vasa 367086 wrote:
Titta på denna länk http://www.smartfins.nl/page10.html
Intressant, men vilken tillfällig profil, ”skapas” på resp. bog.
(Har själv börjat experimentera lite med flexibel matris, på slalomfenor, vilket borde ge samma resultat.)
Studerar man stjärtfenan på Black Marlin, kan man konstatera att inte många hydrodynamiska lagar som vi känner ligger till grund för denna fenas konstruktion. Profilen liknar inget vi har tagit fram med dator eller vattentunnel. Relativt styv framkant med turbulatorer i 4 led, ett mellanområde med något mera flex och mindre turbulatorer, och en avslutning som är helt flexibel. I roten, vid fästet, 2 st ändskivor!! (Vi placerar ändskivan i spetsen.) Hela fenan lutar 30 grader. Spetsen på fenan avslutas som en mellanhård rund cylinderform, för att jämna ut trycket !! Sidoförhållandet är nästan det dubbla mot våra fenor!!
Sidofenorna, som fungerar som stabilisator är mest lika våra fenor, har en liknande konstruktion, men utan turbulatorer, och är betydligt styvare i sin helhet. Här flexar bara ca 20% av profilen i bakkant. Samma lutning 30 grader och med samma cylindriska avslutning. Samma höga sidoförhållande.Hmmmm!
(Man har uppmätt hastigheten,när den jagar betesfisk, utan synbar kavitation, till 36m/s = 70kt, och detta på en ca 500m sträcka!!)
Kanske dax att skippa alla formler och teorier och studera naturen i stället.
-
@Jester 365222 wrote:
Som vanligt så får man inte glömma att det är snubben på brädan som räknas oxå.
Tror att det kommer se lite annorlunda ut efter denna säsong. Men utan tvekan verkar Warp Speeden vara en bra bräda, får se om jag skaffar en sådan under året.
Kollade på rankingen, och där finns ju en mängd olika speedplankor. Tyder ju på att dom flesta märken producerar schyssta plankor. Svårt att avgöra vilka som kört på proto/custom, iofs.
Någon som äger eller har testat Carbon Art S50??
-
@vasa 365103 wrote:
Nu var det länge sen jag gjorde några konstruktioner i Carbon men går det inte bra att använda en kombination med riktad fiber (har glömt vad det heter, sist jag konstruerade i kolfiber var det ett kilförbands förslag till vinginfästet på JAS, inte i går med andra ord:tongue: ) och väv där det ska vara flexibelt, alternativt bara riktade fiber där man lägger fiber så den sträcks endast i den riktning man vill låsa?
M.v.h. Rune
Jaså var du Rune som fixade vingfästena, som vi fortfarande har problem med! Skämt åsido! (Jag jobbar med 39’an)
Jag tror du har rätt, flexen går att fixa med roving, tejp eller väv, men jag hade tänkt mig att testa på en slalomfena först (det finns ju färdiga formar) och den är betydligt tjockare än en supertunn och här krävs det nog även en flexiblare fiber för att simulera funktionen.
Jag ska även diskutera lite med kompositgubbarna. -
@getwet 364984 wrote:
Nix, detär omöjligt att få tag på dem. Tillverkas bara till ett fåtal seglare och finns ej att köpa. tror inte ens att dom kommer ut på efterhandsmarknaden.
Och till dig Jester, de fenorna vi klämde på i september under ESM är inte samma fenor som jag och TB klämde på senare.
TB:s beskrivning om att de var mjuka är helt korrekt, oerhört mjuka framförallt i bakkant (eller det gick att vrida fenan är nog mer korrekt).
Den kändes nästan lite ”svampig” men inte alls på samma sätt som dåliga fenor som gärna är mjuka åt fel håll så att säga.
Jag och TB blev oerhört förvånade när vi kände på dom och jag kan lätt påstå att jag aldrig kännt något liknande förut.
Försöker påminna mig om vad Martin och en kille till sa om dem, och det var att han provat först med ”normal” storlek till sitt segel men det var så mycket lyft att det inte gick att kontrollera. Slutkontentan var iaf att dom kunde köra med betydligt mindre sizer på fena.Jag tror också att vi svenska seglare fastnat lite på gärsgården angående fenor (inte bara det förresten), och det nästan helt beroende på okunskap och en aning konservatism.
Minns hur jag själv resonerat……kan inte spela SÅ stor roll…..vattnet är viktigast osv.
Om man nu som fler o fler svenska speedare börjar närma sig 40 knop så är det definitivt dags att börja kika på vad som händer under vattenytan och ta reda på vad som gäller. 40 knop är en anmärkningsvärd hastighet utan motor………och det krävs bara mer o mer teknik och mer av materialet för att det ska gå ännu fortare.Jag har ännu inte fått svar från Down Under, men i värsta fall får vi väl bygga egna supertunna speedfenor.
Jag håller just nu på att leta efter en fiber, som är töjbar, och kan passa tillsammans med HT Fibern (Carbon) och matrisen (epoxi).
Har även tittat lite på profiler under 6% med Re= 1,5-2 000 000. Borde fungera. Ncrit ligger på > 60kt. Återstår att hitta ”rätt” tryckfördelning.Bäst vore dock, om det fanns en fena att granska, noga.
Jag ska även höra lite med Anders B. om han har kontakter, han har ju bott där länge och kört en del speed.Trots allt har väl utvecklingen kanske inte stått helt stilla i Svedala.
När jag började med fenor på 80-talet, trodde erkänt duktiga seglare nästan att fenan satt som prydnad på brädan.
Av diskussionen här på tråden, är jag klart imponerad av all kunskap om fenor etc. som finns bland seglare idag. -
@tbsurf 364921 wrote:
Tycker du att c3 x2 är styv?
Det går ju att vrida och bända runt den hur lätt som helstInte 100 hur den är tillverkad men det ser ut som den är i gjuten/moulded kolfiber
Jag skulle gärna vilja känna och mäta lite på den.
Är den på plats i Haga på F2 Challenge? -
@Maglu 364933 wrote:
En synpunkt från en som följer diskussionen med intresse…
En fena, vinge eller liknande, med en viss anfallsvinkel och en viss fart, får en viss lyftkraft.
Om man ökar farten och behåller samma anfallsvinkel ökar både sidokraft och motstånd/förluster.
Vid ökad fart kanske det vore intressant att en fena vrider sig och minskar anfallsvinkeln för att minska fartförluster men behålla samma sidokraft (motkraften från seglet borde vara ungefär samma).
Jämför med formel 1-vingar, där man experimenterat med flexande(twistande) vingar, för att ha konstant downforce vid ökad fart, men med minskat luftmotstånd (används inte eftersom det blev förbjudet då vingarna kunde ramla av).
Detta kanske inte har betydelse för vs-fena, eftersom jag antar att anfallsvinkeln istället anpassas genom att hela brädan går rakare vid högre fart, lägre anfallsvinkel (och lägre avdrift).Då borde mjukheten i en fena ha större betydelse för hur den hanterar peak-krafter.
Utan tvekan får man ett jämnare uttag av lyftkraften vid peakar etc. Det hela blir ju ett dynamiskt förlopp. Man får en fena som ”anpassar” sig till fart och anfallsvinkel. Svårigheten är att anpassa tvisten rätt så att fenan ej börjar vibrera med ett divergerande förlopp = fladdra.
Det är här den stora raken troligen kommer in, och stabilserar förloppet.
Vore kul att testa detta i vattentank. -
@tbsurf 364928 wrote:
Mjukare än allt jag har i min fenbag
Låter mest troligt, med den tjockleken. Hmmmm.
