hot
Forumsvar skapade
-
@tbsurf 364921 wrote:
Tycker du att c3 x2 är styv?
Det går ju att vrida och bända runt den hur lätt som helstInte 100 hur den är tillverkad men det ser ut som den är i gjuten/moulded kolfiber
Vad gäller? Var den styv eller sladdrig?
-
@Jester 364916 wrote:
Klämde lite på Boogies C3 fenor i höstas, och dom kändes verkligen styva faktiskt, trots att dom är så grymt smala. Var en fröjd att snacka teknik med den snubben, man fattade typ nästan ingenting, men det märktes att han verkligen brinner för ämnet.
HOT: mao tror jag att han mer än gärna diskuterar med dig.
Det låter ju intressant att dom var så styva, trots tjockleken.
Jag ska skicka ett mail och se om han är intresserad att diskutera tryckfördelningar och buckets mm.
(Jag har länge gått och grunnat på att testa supertunna profiler, men inte haft resurser och tid ännu. Men nu är kanske läge att försöka. Gjorde ett halvhjärtat försök för ett par år sedan på ett par slalomfenor. Dom blev lite sladdriga, men hade stor fartpotential. Lite bättre produktionsteknik och högre e-modul på fibern skulle kanske hjälpa)
-
@tbsurf 364896 wrote:
Fenan som nämns heter c3 x2
Den har symetrisk profil som är tunn som fan
30 graders rakeSer intressant ut? Med 6mm tjocklek i roten och endast 2mm spetsen och 30 deg rake, måste denna fena både flexa och tvista en hel del. (Om dom inte har kommit över något nytt material som är superstyvt)
Ganska extrem konstruktion, men det är kanske så en speedfena ska se ut för att fungera bra i hög fart. Något som slår mig är att det saknas fillets mot brädan, detta skulle förbättra flödet runt basen.Kanske läge att kontakta Vierth.
If You can’t beat Them, Join Them!!!!
-
@fredrik.ygge 364888 wrote:
Hjälp! Hade precis fått lära mig att asymetrisk fena inte betydde att den bara fungerar på en bog, http://0108dev.surfzone.se/forum/showthread.php?t=47111.
Men den kräver betydligt större anfallsvinkel när det går på ”fel” bog = Högre motstånd.
Läge att konstruera Styrbords- och Babords-fenor för Speed. -
@vasa 364885 wrote:
GetWet du har blivit katalysator och driver utvecklingen framåt:laugh: bra jobbat :cool2: lite special prylar i din fenväska så det blir en topprankad svenk att glädjas åt, det skulle vara jätte roligt.
Hot vet du var man kan få tag i Carbon skivor att sätta i NC fräsen, blev sugen på att ta fram några engna modeller.M.v.h. Rune
Försök med någon av följande:
http://www.r-g.de/
http://www.carbon-vertrieb.de/
http://www.advanced-composites.com/
http://www.cstsales.com/
http://www.tanso.com/foretagspres.htm
http://www.al-composite.com/ -
@Svenne 364886 wrote:
Hur mycket torsion ska till för det där lilla extra, en halv grad kanske? Med tanke på hur lite det behövs för markanta skillnader tror jag att det är svårt att räkna med en kontrollerad torsion, det är så små skillnader att gjutningen eller råämnets egenskaper kommer att avgöra om det är en bra fena eller inte.
Det går inte riktigt att jämföra med vingar. Vatten är tusen gånger tätare än luft och det handlar om någon eller några grader på ett helt vingspann (dessutom skulle fenorna vara bortåt en meter långa om de hade samma korda/längd-förhållande), med tanke på hur korta fenor är skulle motsvarande torsion/tvist/twist/vridning vara tiondelar. Om ens det.Jag håller med dig Svenne, det är knappast en halv grad som behövs och det kan nästan rymmas inom produktionsmarginalen. Möjligen kan det bli kontrollerbart om man tillverkar bakre delen av fenan i ett flexibelt material.
Jmf med ett högvärdigt s-flygplan. På 14m spännvidd är torsionen 2cm.
Men jag hoppas bli positivt överraskad, om bara någon kan förklara varför torsion ger klara fördelar. Eller funkar dynamiken annorlunda Down Under?
Eller är det det så att hela fenan är rörlig?????
Jag har konstruerat UAV-er med helt rörliga vingar en gång i tiden, med gott resultat. Men det var mycket problem med fladder i början. Föreställer mig att problemen blir större i vatten. -
@JohanC 364854 wrote:
Säg mig: Hur många av de procenten är i närheten av vare sig vatten eller någon form av laminärt flöde när du planar??
Undrar
JohanC
Inte många, men sätt en tejp på brädan framför fenan och se vad som händer.
Varför måste det vara laminärt flöde?Men du har rätt det är marginell påverkan, men känns bättre.
-
@getwet 364858 wrote:
Jag vet faktiskt inte Rasmus, däremot vet jag att en felaktig anfallsvinkel ger olika avlösningar på fenans bägge sidor vilket är förkastligt.
Vad jag teoriserar över är att hitta en så liksidig avlösning som möjligt. Om det sedan är möjligt eller inte vet i tusan.
Jag är iaf beredd att pröva både det ena och det andra, om inte för farten så för skoj skull. Och troligen lär man väl sig något på kuppen också, som att bli snabbare kanske:wink:Träffade några av världens snabbaste seglare i höstas och klämde lite på deras nya fenor från C3. Lätt rakeade och vridbara…….vet ifan hur dom fixat till det och inte fick vi ta del av det heller. Ännu mer omöjligt att få tag på en fena!
Martins och de andra seglarnas kommentarer om fenorna var att man lätt kunde gå ned 2 cm och bibehålla lyftet. Så något är det med de fenorna och jag skulle gärna tänka mig att köra en mindre fena med bibehållet lyft.
Vet du om C3 fenorna hade symetrisk eller asymetrisk profil.
Det är en viss skillnad på hur dessa beter sig om dom har inbyggd torsion eller ej. Vid asymetrisk profil är det klart en fördel, men dessa funkar ju bara på en bog.
Vad blir skillnaden i avlösning om man har torsion eller ej???
Teorin att fenan skulle ”hitta” rätt anfallsvinkel är nog bra, men i förhållande till vad?? Anfallsvinkeländringen är ju marginell, speciellt på en speedbräda.Men speedfenor är ju mycket extrema, med mycket smalt användningsområde.
Man ligger hela tiden på marginalen och en liten dynamisk torsion kan kanske ge det där lilla extra.Jag tänker göra lite tester och diskutera igenom det med fler hydroexperter.
-
Är det så att momentet från fenans lyft kommer längre ut från brädan vid lång och smal och därför ”hindrar” snabba svängar????
Den korta tjocka ”känns” bättre. -
”asså, vid vilka farter skulle vattnet vid fenan ”koka” om man kör med en speedfena?”
Beror på profilens tjocklek. (Tjockleken mäts som % av kordan = fenans bredd. 10cm bred och 10mm tjocklek ger 10%) Samt läget för högsta punkt på profilen och anfallsvinkeln på profilen.
Enkelt uttryckt:
Tjocklek
Fart
12%
50kt
10%
55kt
8%
61kt -
”Inte dekal, men dom har målat 70% av undersidan med röd matt färg.”
Jag har också en Falcon, som har grafitti över hela botten.
Och dessutom sticker skarvarna upp några tiondelar.
Jag ska försöka slipa bort skarvarna och om det inte går, slipa bort skiten helt. -
”Menar du kraften åt sidan när du säger ”lyftkraft” här, alltså man skall tänka sig fenan som en vinge?”
Ja just det! Se fenan som en vinge som skapar lyftkraft pga sin anfallsvinkel mot strömmningen. Denna lyftkraft ökar med ökat Re-tal samtidigt som motståndet blir samma eller lägre.
-
Reynolds tal är en effektivitetsfaktor som till viss del beror på luft eller vattenmolekylernas relativa storlek.
Re bildas av viskositeten av det strömmande mediet = luft/vatten, del relativa storleken på ytan = fenans bredd och den fart vid flyttar oss med. (Re = 69000 x bredd x fart)
Ju högre fart, eller bredare fena, ju effektivare fena = högre lyftkraft.
(Men då ökar ju också totalmotståndet pga att det inducerade motståndet ökar.)
Man anger ofta hur effektiv den använda profilen är på fenan, genom att ange detta Re-tal. Ju högre tal = bredare fena eller högre fart, ju högre effektivitet hos profilen. Detta talar för att en bred fena med hög fart ger en effektivare fena. Omvänt, en liten/smal fena i låg fart ger dålig effektivitet.
Man pratar också om kritisk Re-tal, för profilen. Då är antingen fenan för smal eller farten för låg för att fenan ska fungera alls. (Vattenmolekylerna är för stora eller fenan för smal, och fenan är obrukbar)Som ni ser blir det ett motsatsförhållande mellan en bred effektiv fena och en smal med lågt totalmotstånd. Man blir som vanligt tvungen att kompromissa.
För vatten är det speciellt besvärligt eftersom varje profil inte bara har ett kritiskt Re-tal utan även ett max-värde för farten då undertrycket på fenan blir så stort att vattnet börjar koka = kavitera. Detta tryck minskar relativt tjockleken på profilen så att tunnare fena kan användas vid högre farter utan kavitation. Men alla profiler kaviterar förr eller senare när man ökar farten, det gäller bara att ligga under gränsen.
Finns det brädor som har en dekal över hela botten???
Jag skulle slita bort den och slipa ytan med 800 papper. -
Svenne
När fenan flexar 5mm har jag maxlast från seglet. Beror ju på storleken fena/segel. Eller omvänt, strax innan man överbelastar fenan och den kaviterar.
Svårt att simulera flexen vid statisk belastning, så det är en beräkning vid Cl-max. -
Vågfenor?
Mina vågfenor är fortfarande styva och flexar eller twistar inte dom heller.
Men så är jag ju inte någon Kauli heller.Normalt vågseglar man med avsevärt mindre segel än ex slalom med mindre krafter på fenan/brädan, speciellt när man går med vågen. Ridning kräver mindre yta på fenan för att brädan ska svänga bättre/snabbare. Oftast fixar man detta med en degig fena som flexa och fungerar allmänt dåligt för allt utom att gå bra i svängen. Försök hänga med en slalombräda som tar höjd.
Det blir som jag ser det en kompromiss, för allt utom svängprestanda.
Sen har det väl kanske gått lite troll i betydelsen av fenan storlek när det gäller våg. Men detta kommer kanske från dom som guppar ut och rider in.
Jmf med en våg-surf fena vilken belastas förhållandevis lite.Jag håller på med att försöka få fram en vågfena med inte bara bra svängprestanda, utan även bra funktion för övrigt. Får se om det lyckas.
Själv tycker jag en split-fin, som är både mjuk och hård samtidigt, är den optimala lösningen för mig. Den biter även i vitvattnet och svänger mer än vad jag kan kontrollera. Men det är så jag seglar. Passar säkert inte alla.
Hur många har en vågfena till varje segelstorlek och använder dessa???
