ola-h
Forumsvar skapade
-
Jag fattar (inte helt) teorin, men alla brädor jag kört med enkelkonkav i fören har haft en speciell känsla av säkerhet i svängen. Det känns liksom som framrailen skär mjukare genom vattnet.
Tidig planing mm tror jag inte påverkas så mycket. Visserligen planar en enkelkonkav en tänkt rockerlinje som går lite diagonalt längs brädan, men om det är bara tidig planing man vill åt finns många trix.
Konkaver (dvs dubbelkonkaver) i brädans bakre del kan användas till att skapa rakare rockerkurvor en bit från railen än vi själva railen (precis om kanaler kan göra).
-
I korthet fick den resultatet: mycket bra för tävlingsinriktad freestyle, inte så bra för carvingtricks och freeride. Speciellt så var den mycket lugn i gången (som alla Starboard) vilket gjorde den lämplig för (tävlings)freestyle i choppigt vatten. Testvinnare var väl annars JPs nya freestylebräda.
Själv får jag hem en 2004 FreeSex 84 on en dryg måndad. Eftersom jag bara haft freestylewavebrädor tidigare är jag grymt nyfiken på denna nyhet.
-
Jag har rätt mycket segel…
För den som inte vill lägga hela sin budget just på detta nöje och kanske tänker sig förnya lite vartefter gäller det att planera bra från början. Dels fundera på om man villa ha segel med mellanrum på ca 0.5 kvadrat eller om man kan klara sig på ca 0.7-0.8. Det senare funkar, men det tidigare är ju helt klart en trevlig lyx.
Kan du tänka dig lite större glapp kan an framtida linje var 4.2-5.0-5.8. En sådan kan fixas ihop så du klarar di med en 4m mast. Huruvida 4.2 är tillräckligt litet som minsta beror lite på din egen storlek och vad/var du seglar, likaså frågan om 5.8 är stort nog. Beroende på hur sunkigt ditt 6.0 är är ett alternativ att byta de två små mot 4.2 och 5.0 och samtidigt skaffa en 4m mast. Det är rätt stor begagnatmarknad på sådana prylar.
-
Personligen tror jag att vi kommer se flera efterföljare till EVO och att det kommer vi kommer att betrakta detta som helt ny klass av korta vågbrädor.
Det finns några tidigare varienter på temat, AHD Attitude, Exocet Universal och Goya Freewave m fl, men egentligen tycker jag ingen av dem har riktigt samma inriktning som EVO och de har inte heller haft samma genomslagskraft.
Jag skulle säga att det faktum att en så kort bräda kan funka är beroende på att shaparna lärt sig hur man kan få en kort raillinje att ligga stabilt i svängen. Kanske finns det olika sätt att åstakomma detta, men just användandet av konkaver (som både EVO och den nya RRD:a har) kanske är en av nyckeledéerna.
Jag tror att i framtiiden kommer vi alltså se fler vågbrädor som i denna klass, definierad av kort längd framför allt, kanske kombinerat med konkaver och relativt bred tail. Jag tror dock att vi kommer ser många variationer på temat, med annorlunda rockerkurvor (snabbare för snabbare vågor, mer rail-to-rail snabb vågridning, mindre vertikalt läppsmackande) och även smalare varianter (man kan tänka sig 230*52 med 33.5 tail, t ex).
-
Mastlängderna på selgen har blivit rätt mycket kortare sedan 96 (med start ca 99). En 3.7:a från 96 skall antagligen riggas på en 4m-mast. Köper du en sådan och sedan kompletterar med nyare större segel kommer de också vilja riggas på 4m. Moderna vågsegel går på 4m från ca 4.2-5.0/5.3 och kan man tänka sig fäölänga lite finns det många segel en bit över 5.5 som funkar på 4m. En bra (beg) 4m mast lär alltså bli en bra investering.
En modern 4.2:a klarar för övrigt säkert lika mycket vind som din 3.7:a, så vill du köra ekonomiskt kan du planera en framtida segelgarderob utifrån det (dvs med 4,2 som minsta) och klara dig med en mast (upp till kanske 5.7, beroende på modell).
-
Det är som vanligt ne fråga om prestanda kontra pris.
Dock är det MYCKET STOR skillnad att köra en 3.7:a på en 430 eller (som oftast rekomenderas) en 370. En fem år gammal utsliten 3.7:a på rekomenderad 370-mast utklassar en sprillans ny diti av årets modell (eller nästa års…) på en 430-mast. I allmänhet börjar det bli ”problem” (märkbara försämringar av prestanda) redan när 15-20cm mast sticker ut i toppen.
När det gäller attt förlänga mycket är problemen egentligen mindre. Riggen kan bli för mjuk och klara hårdvind sämre, men rent principiellt fungerar seglet fortfarande rätt OK. Många segelmakare rekomenderar till och med 40-45cm förlängning som ”bästa val” för vissa segel och är du lätt kan det ofta vara ett smart val att på t ex ett segel med 435 luff köra en 4m mast med 35cm förlängning.
För dig är alltså en kortare mast till 3.7:an att rekomendera som nästa investering.
-
..eeh många master…OK då, men jag har faktiskt ingen längre än 400.
-
Simmer Compact ser inte så där råkompakta ut, tycker jag. Bom och mastlängd på t ex 5.3 och 6.0 är rätt lika mina Hot Psyclone (inget fel i det, tvärtom) och en bra bit ifrån Naish Boxxer.
-
Kolfiberpolycarbonatfenan med fönster var även den ett senare påfund som kom ungefär samtidigt som de dubbla fotstropparna bak, strax efter fenkassetten i aluminium.
-
Nej, dessa nymodigheter med dubbla bakstroppar och bakflyttadestroppar är inget för mig. Jag håller mig till den äldre versionen anno ca 1987.
-
Inte mycket till review, bara lite bilder. Dessa gav mig dock en riktig flashback: Carve 90 – 2000-talets svar på Tiga Slalom 260?
De som minns denna bräda kommer ihåg att det var en riktig legendar som överlevde många säsonger. Jag skulle vilja säga att den borde anses mer legandarisk än de mer flashiga Sunset Slalom och Screamer. Tiga 260 var grymt snabb och förvånansvärt manövervänlig. Jag körde min med segel från 3.4 till 7.0. 90 liter vill jag minnas, precis som Carve 90. Tror ni Tiesda You (Carve 90:s designer) har sneglat på egenskaperna hos den gamla Tigan eller är bara cirkeln sluten.
-
Längdmässigt är väl FreeSex 108 ganske ”middle of the road” med sina 250cm, eller? Bredden (72cm) är väl tilltagen, snarare.
Det är svårt att säga något om max segel på dessa brädor. Kanske rekomendationerna inte så välgrundade, kanske är rockerkurvan väldigt kort och därmed svårare för större segel.
Jag får hem en FreeSEX 84 snart och får väl testa lite då (eller i alla fall när det blir lite varmare). Har dock inte större än 5.9 för tillfället, men kanske skaffar 6,6 eller nå’t till sommaren. Jag har dock en känsla av att jag med 67 kilo, freesex 84 och min 5.9 med grymt bottendrag kommer plana rätt tidigt som det är.
-
Jag kollade lite på ”mitt märkes” (Starboard) våg, freestyle och freeridebrädor (upp till 120 liter) med avseende på längd, bredd, bredd i tailen, medskickad fena och rekomenderad max segelstorlek.
Nu är ju knappast denna rekomenderade segelstorlek direkt vetenskaplig fastlagd data, men jag tycker att Starboard brukar ligga ganske rimligt (för en typ 75-80-kiloskille).
De brädor jag kollade på var Acid (classic wave), EVO (fish wave), Trance (Freestyle/wave), FreeSEX (Freestyle) och Carve (freeridem från 90-121 l). Volymer från 62 -121 liter, bredder från 50.5 – 72cm, rek max segel från 4.7 – 8.0.
Om man rangordnar brädorna med avseende på volymen (och låter bredden avgöra ordningsföljden på brädor med lika volym) så följer max rek segelstorlek denna rangordning utom i två fall (EVO 80 (58cm) och FreeSex 108 (72cm) tar förhållandevis större segel än volymen ”anger”, 6.0 resp 8.0).
Om man istället rangordnar efter breddan i första hand (och volymen i 2:a där bredden är lika) följer rek max segel också denna ordning relativt bra. I detta fall är det tre undantag. FreeSEX 84 (61cm) och FreeSEX 96 (67cm) tar mindre segel än vad bredden ”anger”, 5.8 resp 6.5. Carve 99 (60cm) tar större segel (6.8) än vad bredden anger.
Med undantag menar jag tex ett fall där bräda A tar mindre segel än bräda B samtidigt som bräda A har MER volym är bräda B (lika volym (bredd) men olika segelstorlekar har jag inte räknat som undantag).
Om man tror på dessa data visar de att både bredd och volym kan vara bra indikationer på max segelstorlek, men att det kan finnas ganska stora undantag som inte alls kan förklaras av volym, bredd eller längd, skulle jag säga.
En intresant detalj i klassen av klassiska vågisar är den stora skillnaden mellan max rek segel på Acid 70 och 74. Dessa brädor är i princip lika breda (ca 52cm, Acid 74 tom något smalare i verkligheten). De har dessutom i praktiken mindre än 4 liter mellan sig. I år har de också snarlika rockerkurvor (i princip samma). Det är en liten, men inte avgörande skillnad i railvolym, där Acid 70 har aningens tunnare kanter. Den största skillnaden är i Outline. Acid 74 har 1cm bredare tail (33.3) och överlag en mycket mer parallell outline. Trots dessa likheter tar Acid 74 5.2 medan Acid 70 får klara sig med 4.8. Givetvis klarar bägge större segel i verkligheten med en mindre seglare, men jag tror att skillnaden på en knapp halv kvadrat mellan dessa brädor är rimlig för alla seglare. Detta kan vara en indikation på att till synes små detaljer i shapen kan betyda mycket i praktiken.
-
När det gäller ett program med olika rockerkurvor för olika stora seglare så behöver ett sådant inte innehålla totalt sett fler brädor än vad många producebeter redan idag tillverkar. Jag skulle snarare säga att det är probematiskt att ta fram dessa olika stora brädor. Det krävs liksom tre gånger så mycket testning. Kanske kan man tro att det bara är att plocka lämpliga shaper från ett proffs i lämplig viktklass, men i praktiken behöver oftast brädorna anpassas en del till oss vanliga seglare.
Sedan är det också ett slags marknadsföringsproblem. Om en tillverkare skall satsa på denna model av vågbrädeslinjer så har de en slags pedagogisk uppgift att förklara varför det är bra också. Jag tror helt enkelt brödtillverkarna är lite rädda för att överge det koncept de kör idag, som trots all (rent marknadsföringsmässigt) funkar bra.
-
Några av mina kommentarer till artikeln:
Först vill jag säga att jag tycker det är en mycket intressant artikel och jag skulle gärna se fler artiklar inoim detta eller angränsande ämnen. En eloge till Boards, alltså, för detta intressanta initiativ till brädtest.
Det är dock inte utan att jag har vissa kommentarer och invändningar. Den första observationen är att artikeln är ett hopkok av de verkliga testresultatetn med tidigare erfarenheter och även med rena åsikter. Det är i och för sig helt OK med den blandningen, men också lite ”farligt” eftersom det hela presenteras som resultat av ett test (mer än som personliga åsikter). Jag kommenterar lite om det nedan.
Skall man vara lite mer kritiskt så är det som testas hur en viss grupp av vågseglare i det smala viktspannet 75-80 kilo upplever de fyra olika storlekarna av 2004 Fanatic Goya. Ur det kan man kanske dra vissa generella slutsatser också. Dock kan man egentligen inte utifrån testet dra vissa av de slutsatserna man presenterar i artikeln. Även om detta kommer mer kommentarer nedan.
1. BRÄDANS BREDD SOM STORLEKSINDIKATOR
Det är en trend nu att använda bredden (på vågbrädor) som indikator på brädans storlek. För 10 år sedan var det längden som gällde och efter detta har det en tid varit volymen. Det är förståss naturligt att både tillverkare och seglare vill ha något enkelt mått för storlek, men min åsikt är att något sådant mått inte existerar. Jag skulle säga att bredden på en vågbräda kan vara en mycket tillförlitlig indikator på storleken, om man håller sig inom vissa begränsningar. Faktum är att de flesta vågbrädor idag är mycket, mycket lika varandra. Man kan säga ett det endast är detaljer i shapen som skiljer dem åt. Håller man sig inom en klass av så här lika brädor så funkar bredden väl som mått på storlek. Boards argumenterar i sin artikel för några andra mått som (förutom bredden) påverkar känslan av storlek på en bräda, nämligen, bredden i aktern, rockerkurvans krökning i aktern, volymen och railens fyllighet. Genom att först ta fasta på bredden och sedan kompensera lite lämpligt mha de andra variablerna kan man få en bra uppfattning om storleken, säger de. Detta är givetvis sant. Med dessa fem variabler beskriver man en brädas storlek mycket väl. Dock kan man då egentligen lika gärna ”börja med” volymen och sedan kompensera med de andra fyra. Eller börja med längden, eller börja med…
Min poäng är att det oavsett vilket enskilt mått som för närvarande är det trendigaste att ange storlek i så kommer den som behöver göra en mer seriös storleksbedömning alltid behöva använda sig av fler mått.
En till, och allvarlig, invändning mot bredden som storleksindikator är att de nya breda och korta vågbrädorna som Starboard EVO ställer detta helt på ända. En Starboard EVO 74 är 233 lång och 56cm bred. Dessutom är tailen 36cm bred vilket (enligt Boards) gör brädan ”större i känslan”. Detta gör attt denna bräda faller helt utanför klassen av normala vågbrädor (inom vilken t ex bredd funkar som storleksindikator). Mellan olika EVO:sar funkar bredden utmärkt som indikator, men att jämföra en 56cm bred EVO med en 56cm bred Goya 87 är löjligt. I det fallet säger faktiskt volymen mer om brädorna. Jag låter gärna mina 67 kilo styra min EVO 74 i vågorna ned till överriggad 4.5 eller 4.0, med Boards-killarna tyckte i princip att Goya 87:an var för stor för dem redan vid 5.0.
2. SEGLARENS VIKT OCH SEGELSTORLEKAR
Detta är helt klart ett område där inte Boards test säger något. Testarna ligger alla inom ett viktspektrum på endast 5 kg (75-80). Så liten skillnad vikt gör påverkar inte hur stort segel man kan sätta på sin bräda. Ett motsvarande test med en seglare på 65 och en på 100 i teamet skulle helt klart vara intressant. Mina egna erfarenheter, och många andras också skulle jag tro, säger att en lättare seglare kan segla komfortabelt på en given bräda med ett lite större segel än en tyngre kan. Jag tror dock inte skillnaderna är så väldigt stora, kanske i trakterna av att 10-15kg motsvarar 0.5 kvadrat. När grabberna på 75-80 Boards sätter gränsen för Goya 75 vid 5.0-5.3 så funkar för mig (67kg) en två klasser mindre bräda (med shape rätt lik Goya) på 50,5cm/63l med samma segel.
3. MAXA SEGLESTORLEKEN
Här håller jag med Boards, och jag har rätt mycket erfarenhet av att trycka på ”stora” segel på små brädor. Med undantaget att mindre seglare faktiskt kan pressa ut lite mer segelstorlek (enligt ovan) så infinner sig en gräns där större segel visserligen funkar, men inte längre ger tidigare planing, högre fart eller andra prestandavinster. Jag skulle dock säga att jag aldrig med mina 67 kilo träffat på en bräda som inte funkat komfortabelt med 5.0. Se för övrigt kommentarer om fenor längre ned också.
4. TIDIG PLANING.
Boards skriver att skillnaden i tidig planing mellan olika storlekar på brädor inte är så stor. Jag håller med. Förutsatt att man håller sig till en segelstorlek som funkar på båda brädorna planar inte en lite större bräda nämnvärt tidigare. Däremot brukar en större bräda plana lite mer ”komfortabelt”, så stt säga. Man behöver inte jobba så myckt för att få den att dra iväg. Det här gör att med lite sämre teknik så brukar en större bräda (inom rimliga gränser, förstås) plana tidigare.
5. SKILLNAD I FART OCH PLANING GENOM VINDHÅL
Även här tycker jag Boards sätter huvudet på spiken. Även om en lite mindre bräda möjligen planar något senare så kan man när man väl gått över planingströskeln köra väl så fort. Skillnaden, som Boards också tar upp, är att en mindre bräda är mycket känsligare vid manövrar av olika slag och lättare straffar dig genom att tappa fart och sjunka igenom. Givetvis är även här shapen i stor väldigt avgörande. Det är när det gäller detta (hålla fart i manövrar) som jag tycker bredden på brädan (och bredden i tailen) är allra mest avgörande.
6. KOMPLEMENT TILL ALLROUNDVÅGISEN
Återigen håller jag med, i princip. Boards utgår från att man skaffar en allroundvågis som funkar från 5.0 och nedåt. När man skall komplettera med en större bräda så är det för de flesta inte det bästa valet att skaffa en lite större, i övrigt likadan vågbräda. Beroende på preferenserna tycker jag en freestyle, freestyle/wave eller en mer fishliknande vågbräda (ala’ EVO) ger ett bättre komplement. För vågseglare som gillar klassisk vågbrädeskänsla och seglar delvis i Sverige och delvis på lite bättre ställen (Maui, SA,WA, Marocko etc) kan möjligen två rätt lika brädor med endast 1.5-2cm i bredd mellan sig vara ett bra alternativ.
För vindsurfare som vill ha en vågis men kör större brädor i lättvind är Boards rekomendationer mer problamatiska. En stor freeride ”slutar” i princip en bra bit över 6 kvadrat och det kan bli ett glapp tills en 5.0-bräda funkar riktigt bra (ett glapp som inte finns på samma sätt om man kör freestyle). I det fallet är det antagligen bättre att gå upp en del i storlek relativt Boards tabell, dvs se till att vågbrädan klarar 5.5-5.8 bra.
7. Denna tabell kanske stämmer för precis Goya-linjen, men annars är det nog mest en gissning. I alla fall kan personliga preferenser och i vilka förhållanden man vill ha max prestanda ge stora avvikelser. Den är i vart fall mycket ”smal” och speciellt bör man (enligt ovan) komma ihåg attt den syftar mot seglare som vill ha sina vågbrädor huvudsakligen för 5.0 och ned. Man får också vara lite försiktig med bredden som referens även då man håller sig inom klassen ”klassiska vågbrädor”. T ex Starboard Acid har en outline som är väldigt paralell på mitten. Man kan säga en man skalat bort drygt en cm på maxbredden. Detta påverkar inte förmågan att ta stora segel, plana tidigt etc alls mycket och gör att man med avseende på detta bör jämföra Acidbrädorna med drygt 1 cm bredare brädor med mer normal outline.
8. NÅGRA INTRESSANTA SAKER SOM BOARDS INTE TAR UPP
8a Fenan
En detalj som Boards missar är fenans betydelse. Rätt fena på din vågbräda är grymt viktigt. Genom olika storlekar och typer av fenor kan du förändra din brädas förmåga att ta stora segel, att plana tidigt och att ligga bra i svängen och vara ”loose”. Boards skiver att det i princip är brädans bredd som avgör hur stort segel den kan ta. Jag skulle säga att fenens storlek också spelar mycket stor roll och att sedan brädans bredd (och dess bredd i tailen) i sin tur påverkar hur stor fena som funkar. Det är med fenor som med segel. Det går att maxa fenan, men det blir inte komfortabelt längre. På vågbrädor är det framför allt svängegenskaperna som påverkas negativt och brädan blir väldigt studsig med en stor fena och dessutom seg in i sväng. Om du väljer en ”lite för stor” vågbräda kan du trimma den att funka helt OK även med mindre segel genom att skaffa en bra liten fena. En lite större brädas aningen bättre flyt genom vindhål
blir faktisk mer acccentuerat i hårdare vind. Många små segel i kombination med att vinden ofta är mycket byig då det är blåsigt, blir väldigt mycket av/på. Vindhålen blir därför ”djupare” eller ”tvärare” och den lilla fördelen som en större bräda ger blir tydligare. Därför kan du klara dig med ett lite mindre segel i hårdvind jämfört med om du kör en riktigt liten bräda. Genom detta trick (kombinerat med en mindre fena, förstås) kan du liksom undvika att ”överrigga brädan” så mycket.8b Bredd som mått – varför trendigt nu?
Att bredden slagit igenom nu beror mycket på att filosofin vid shapning av vågbrädor ändrats. I korthet jobbar de flesta nu med en väldigt likartad rockerkurva på alla storlekar av brädor i en viss serie. Likartad rockerkurva betyder i praktiken att längden på brädorna inte skiljer sig så mycket mellan storlekar. Det som finns kvar att spela med är i praktiken då bredden och tjockleken. Eftersom rådande trender också dikterar relativt tunna rails även på lite större brädor så kan man dessutom säga att tjockleken och bredden måste skalas upp tillsammans. Slutresultatet blir då att man, inom en given brädlinje, kan bestämma storleken och brädans egenskaper nästan uteslutande genom att titta på bredden.
Problem med detta är, som sagt, att det på grund av lite olika shapefilosofier inte går att rakt av översätta från ett märke (en linje) till ett annat. Jämför t ex kommentaren om Acidbrädorna under 7. Nedan tar jag också upp vissa allmänna problem med detta sätt att bygga
8c Goyabrädorna och några shapedetaljer i allmänhet.
De senaste åren har som sagt olika stora brädor ur samma linje vågisar blivit allt mer lika i längd. Goyabrädorna representerar denna trend tydligt. 5 praktiken handlar det om att de stora brädorna blivit kortare (och bredare). Även de stora brädorna har alltså en relativt kort rockerkurva. En liten undran jag har är för vem denna rockerkurva egentligen är idealisk. Det är ju inte helt givet att det finns en universell rockerkurva som passar alla. Personligen tror jag att lite olika stora seglare borde ha lite olika kurvor (samt givetvis att den personliga stilen påverkar det hela).
En annan detalj relaterat till Boards beskriving av Goyabrädorna är att dessa skulle vara ovanligt plana i rockerkurvan. Det är en sanning med modifikation. Många andra brädor, Starboard ACID/EVO , AHD Kauli, JP etc har visserligen lite mer kurva längs centrumlinjen, men kompenserar detta man konkaver som i praktiken planar ut rockerkurvan en bit ut från mitten. Lite rakare kurva här ger nte bara lite mer fart och tidigare planing, utan kan också ge bättre stabilitet i svängen, dvs att brädan inte blir så känslig för misstag i hur man belastar den i en bottensväng.
8d Stor kille, stort segel, stor bräda
Som Boards upptäcker i sin test så funkar inte ens den största Goyan (87) så bra med segel över 5.8 och det kan vara ett negativt resultat av att även på de större brädorna ha en så pass kort rocker. Detta kan möjligen ställa till problem för stora seglare som kanske vill kunna ha lite mer drag än en 5.8:a kan ge (och har kraft att hantera så stora segel i vågorna). Som jag skrev ovan tror jag att tillverkarna borde dela upp sina vågserier i brädor för små, medelstora och stora seglare (t ex). Jag tror helt enkelt inte att en bräda för snabba vågor eller mycket vind på 74 liter för 80 kiloskille är densamma som en lättvindsvågis med samma volym för en 65-kiloskille. Man kan jämföra detta med hur Neil Pryde har tre (fyra) vågsegellinjer som i princip designas till olika tunga seglare. Förutsatt att man hade tid att testa fram dessa olika shaper och rockerkurvor tror jag man skulle få ett mer komplett slutresultat än med dagens ”one size fits all”-upplägg. Jag har tjatat på flera tillverkare om detta, vi får se vad som händer.
8e Evo and friends
Slutligen, brädor som EVO vänder lite upp och ned på diverse teoreier om vågbrädesshape. Mer om dessa brädor får komma i ett senare inlägg. De flesta har väl slutat läsa en bra bit upp.
