ola-h
Forumsvar skapade
-
SOm jag skrev i något tidigare inlägg tror jag TechnoLimits är mycket styva. Provrigga på 5.3:an. Om du redan vid riggning kännar att du får dra hårdare än vanligt i nedhal och uthal finns risken att masten är för styv. Om ditt segel har mindre mastkurva är det svårare att känna detta och då märks det antagligen inte förrän du seglar. Något annat att kolla efter är att ”rotationen” känns mjuk och nästan ”ljudlös”.
-
Att någon proseglare placerar sig bra med en gammal 30-procentare är ett dåligt argument för att dessa master är ”tillräckligt bra”. En duktig seglare kan ofta jobba runt lite tvivelaktig utrustning. Det säger inget om hur mycket enklare seglingen kan göras för en mer medelgod seglare om han väljer lättare och finare prylar.
-
Som det är skrivet finns det vissa karakeristika som är specifika för RDM. Riggen blir mjukare i känslan och hanteringen blir allmänt bättre. I regel flyttas draget lite bakåt. RDM är i allmänhet rätt lätta och för de flesta innebör bytet till RDM också en uppgradering av mastprestanda och vikt och det i sig innebär bättre rigghantering mm.
Det är dessutom tveklöst så att RDM erbjuder bättre prestanda kontra hållbarhet. EN bra RDM är hållbarare än de allra hållbaraste vanliga masterna men MYCKET lättare och lika lätta eller lättare än de lättaste standard vågmasterna med då MYCKET starkare. Där RDM tappar är när det gäller reflexrespons kontra vikt eller kolhalt, men för de flesta vågseglare är detta inget problem. En fördel till med RDM är att många av dem är klart mindre känsliga för yttre påverkan i form av repor, sol etc.
Vad som mer exakt händer och om det är bra eller dåligt beror på flera olika variabler. Dels funkar olika segel olika bra på RDM. Min erfarenhet är att lätta seglare tenderar att gilla RDM även om de kör segel som kanske inte är perfekt anpassad till smala master. Tunga seglare kan få mer problem, men med segel som är gjorda för RDM skall det kunna funka bra även för tungviktare. Dessutom är RDM-master sinsemellan MYCKET olika, mer olika än standardmaster skulle jag säga. För att komplicera det hela ytterligare än dessutom olika segel olika känsliga för även dessa skillnader.
Vid val av RDM, se alltså till att kolla upp böjkurva, verklig styvhet mm först och om deta passar till ditt segel. När det gäller pris kommer det mer och mer RDM med lite lägre kolhalt som kosta ca tusenlappen mindre. Speciellt i korta längder kanske dessa kan vara ett bra alternativ.
Jag tror helt klart att RDM är framtiden när det gäller master får våg och mindre freestylesegel. Själv skulle jag aldrig gå tillbaka til tjocka master.
-
Jag har lite koll på Starboard Acid. Vad är det för storlek du har span på? Vilken typ av segling vill du ha den till? Vilka segelstorlekar? Hur duktig är du och vad väger du?
Mvh,
Ola H.
-
Jag har kört mycket lite på D-ram, så jag kan inte säga så mycket om skillnaden i känsla. Wood har dock ett slag skönt flex, men det handlar nog om skillnader på marignalen.
När det gäller hållbarhet är det också svårt att säga. En fördel med Dram är att det är lättare att laga och få snyggt wood (om skadan på wood:en är inom träområdet). Jag skulle tro att wood och Dram rent hållbarhetsmässigt är bra på olika saker.
Den stora skillnaden är nog helt enkelt vikten. Den lägre vikten hos wood kan man helt klart känna och det ger i sig upphov till en annorlunda känsla.
-
Det är många faktorer som avgör stabiliteten. Jag har tested rätt stora freeridebrädor som var grymt vingliga i låg eller ingen fart. Min freestylewave och min stora vågis är lika breda, men freestylewaven är otroligt mycket stabilare. Det är inte heller alls säkert att en gammal racebräda är stabil, antagligen tvärtom.
Att gå på en vågis direkt är kanske inte det lättaste, men med lite talang och vilja bör det gå. Min fru lär sig t.ex. från scratch på min freestylevågis. Tricket är snarare att inte skaffa en för liten bräda. Innan man har full kläm på saker och ting blir en bräda med lite volym väldigt oförlåtande.
Freestyle tror jag inte heller här är att rekomendera i allmänhet (förutom vissa freestylebrädor som har en hel del freeride i sig). I så fall är en bra freeride mer lämplig. Det finns många freeride/freemove-brädor som är gorda specifikt för att vara lättseglade och allround, men de nämns inte så ofta på ett sådant här ställe eftersom de inte är like ”coola” som våg och freestyleprylar.
-
Alla typer av vågbrädor funkar bra för alla slags carve-trick (jippar, 360 etc). Det gäller bara att inte ha en allt för liten bräda, och möjligen inte heller allt för lättsvängd. Här är freestylevågisar riktigt bra och i allmänhet bättre än riktiga freestylebrädor som i princip enbart är optimerade för hoppsnurrtrick, ala spock, gruppy, onehandedswitchstanceponchintoflaka osv
Enklara hopptrick (vulcan) är också OK på vågisar, skulle jag säga, men det är för just sådant som freestylevågisar är lite tilltweakade relativt de rena vågbrädorna. Bättre POP kallas det och det betyder att brädan är lättare att hoppa till med utan en stor ramp. Många freestylevågisar har också jämfört med rena vågisar kanter som gör dem bättre anpassade till snurrar på vattnet alá det som händer i en spock.
Jag är själv ingen freestylenisse (men tänkte kanske bli nästa år…) men tycker min freestylevågis (Starboard Trance 84) har snurrat på bra de få gånger jag provat på trick som flaka och grubby. Jag har visserligen inte satt tricken, men det känns som det skulle kunna funka även med den brädan.
-
Jag har kört vågbrädor väldigt länge, sedan innan jag blev ”duktig” kan man säga. Den enda personliga erfarenheten jag kan relatera till var när jag efter att ha kört vågbräda gick tillbaka till mina gmala Tiga Slalom 260 (som för övrigt betraktades som en väldigt ”svängig” och allround slalombräda). Den kändes då plötsligt omöjlig att få sväng på.
Givetvis GÅR det att ta ut en freestylebräda i vågorna. Det är bara det att det inte går så bra (inte alls kan man säga) att vågrida och det dessutom ofta är problem med kontroll. Det är för övrigt långt ifrån säkert att du kommer uppleva en modern freestylebräda som särskilt skön på plattvatten heller.
När det gäller skillnaden mellan hur nybörjare och avancerade upplever saker så är det en komplicerad fråga. Å ena sidan är en avancerad seglare i allmänhet mer kräsen och kräver mer absolut prestanda. Å andra sidan kan en duktig seglare pressa en bräda mer även i riktningar den inte är designad för. Så, rent principiellt kan en duktig seglare få en viss freestylebräda att funka i vågförhållanden bättre än en nybörjare, men den duktiga seglaren kommer samtidigt kanske tycka att kombinationen funkar sämre än vad nybörjaren tycker. Den som antagligen händer nybörjaren är att han eller hon kommer tycka att segling i vågor är väldigt svårt och inte utecklas på det här området.
Skall man börja försöka köra lite i vågorna och kanske rida lite så är min åsikt att ha en bräda som är någorlunda orienterad mot vågor. Det betyder vågbrädor av olika slag, våg/freestyle, men också kanske vissa mindre freeridebrädor. Freestyle är högst tveksamt, tror jag.
En sista sak, Freewave är inte nödvändigtvis samma sak som freestyle/wave. T.ex. Fanatics freewave är snarare en ren vågbräda för lite ”sämre” förhållanden än en vågbräda som har viss freestyleinriktning. En freestyle/wave verkar vara den bästa kompromissen förr dig, som sagt. I alla fal om du inte är besatt av enbart plattvatentrickning eller är besatt av snabbsegling.
-
Det är faktiskt otroligt stor skillnad på de två brädtyperna. Man kan säga att det enda som är gemensamt är att de båda syfter till att någon typ av manövras skall kunna utföras på dem. Man kan säga att den här skillnaden blivit större och större för varje år.
Siktar man på att kanske försöka sig på både lite freestyle och lite vågsegling finns en speciall brädtyp -freestyle/wave. Här kombinerar man tll synes motsägeslefulla egenskaper och inte förvånande är det rätt stor spridning på dessa brädor. Typiskt kan man dock säga att det är vågbrädor som trimmats för bättre freestyleprestanda (och även freerideprestanda ibland).
-
Ja, då är du nog och nosar på brädans (och fenens) gräns. Med lite bra teknik tror jag inte du skulle missa så många dagar. Det beror i och för sig på hur du seglar. Om du ligger och brännar skull jag tro att skillnaden blir större än om du kör runt och gör avancerade trick hela tiden. Speciellt om du är lätt kanske du skulle få ut mer av seglingen med 6.5. Är du tyngre kan du kanske behöva det extra draget 7.2 ger.
Jag har dock dålig personlig erfarenhet av segel i dessa storlekar, så betrakta absolut inte mitt svar som lag.
-
Svaret beror väldigt mycket på vilken bräda du har. För en given brädstorlek kommer det till en punkt då större segel inte längre ger tidigare planing. Ett större segel ger ju alltid mer drag, men om inte brädan kan hantera det så blir det bara jobbigare. Med ett mindre segel blir det dessutom lättare för segelare att använda en aktiv teknik för att få igång prylarna.
Så, hur stor är din bräda?
-
Frågan är helt klart relevant. Jag gissar att SURF enbart mätte en mast. Personligen skulle jag dock tro att styvhetsspridningen på master av hög kvalitet är relativt liten. Tillverkningsprocesserna känns relativt kontrollerade (jämfört med säg tillverkning av brädor som är rena handslabbet). Alla master i SURFs test hade dessutom styvheter som rätt väl stämmer med vad folk tycker om respektive mast.
-
Ett tips är att provrigga dina segel med dina tilltänkta master, eventuellt i samråd med någon ”expert” du litar på. Jag har dålig koll på Technolimits, men har för mig att även deras 100%-are är rätt styv.
Många 60%-are är för övrigt rätt mjuka.
Skall du slanta upp för två nya rdm:er så är det rätt mycket pengar ändå och den tusing du tjänar på att välja 60& på den ena kanske inte så avgörande.
Att ha en lite styvare mast och sedan en lång förlängare kan definitivt vara värt att fundera på. Själv kör jag 5.9 på 4m (442) och klarar mig därmed för närvarande utan 430-mast.
-
Guns skinny Loop 100 RDM är inte bara IMCS 20 utan i verkligheten (mätt av SURF) 20.7. Det är alltså en mycket hård mast, något som kommer påverka seglet. Även Guns 370 är tydligen rätt hård. Annars tillverkas Gun i samma fabrik som Gaastra Ignition och GulfTech, men dessa är inte lika hårda (men aningen hårdare än en del andra RDM).
När det gäller skinnymaster har jag provat NoLimitz (370, 400), Powerex (400) och GulfTech (340). Jag har en 400 GulfTech på gång.
Några nyheter på skinnymarknaden är att NoLimitz till 2004 kommer med en alternativ böjkurva som är mer traditionell än deras klassiska. GultTech kommer också med en 60%-ig mast som är snäppet tyngre än deras 100%, men ändå lättare än många konkurrenter. Priset är då ca tusingen lägre än en typiskr Skinny.
-
… och även vid exakt samma produktionsteknik kan kolets kvalitet skilja. Som ett exempel kan man nämna att i princip alla NP:s långa racemaster gick av för ett par år sedan på grund av en leverans av fel kvalitet kolfiber (i alla fall är det historien jag hört).
