ola-h
Forumsvar skapade
-
Jag håller med om att man vänjer sig.
I Guincho i Juli var det några dagar med bra drag i 3.5. Även om Guincho brukar bjuda på vind trodde jag innan att jag kanske inte skulle få användning för 3.5:an. En modern 4.0:a klarar ju trots allt grymt mycket vind om trimmar den för det. I själva verket hade 4.0 varit någonstans mellan jobbigt och tråkigt och helt omöjligt de tre dagarna jag körde 3.5. Det är heöt enkelt väldigt stor skillnad på 3.5 och 4.0.
Guincho i år var dock inte så tokblåsigt som det brukar vara. Sista dagen jag var där var det i och för sig mycket vind och då var även 3.5:an rejält stor. Antagligen det mesta jag seglat i. Förhållandena kräver då en del vilket märks av den enorma mängden prylar som ligger och väntar på stranden relativt de 10-15 som är på vattnet. Även i Guincho visade localsen i de här vindarna vad de är bäst på med bl.a. rejält höga pushloopar.
När det gäller segel är en av mina käpphästar att det gäller att ha rätt mast. I år hade jag en 340 till 3.5:an. Rätt riggat och med rätt mast kan små segel kännas nästan lika balanserade som stora, faktiskt.
Segling i de här förhållanden är verkligen roligt. I alla fall någon dag. Givetvis tar jag hellre en dag med 4.5-5.3, bra drag i vågorna och sidvind, men den här 3.5-brottningen är som sagt även den en upplevelse på sitt sätt.
-
Dessa gummileder finns fortfarade att köpa i varje välsorterad vindsurfingbutik (om jag förstod din beskrivning korrekt).
Prova t.ex. Surfers Paradise i varberg.
-
RDM/skinny/needle-master är normalt (dvs det finns undantag, t.ex. fiberspar) väldigt starka även med mycket kol. Även jämfört med erkänt hållbara vågmaster med låg kolhalt är skinny helt överlägset. Huruvida en skinny med mindre kol är ännu starkare är osäkert.
Den senaste tiden har det börjat dyka upp skinnymaster med just mindre kol. I princip borde dessa i alla al vara ungefär lika starka som motsvarande högkolskinny. Dock får med mindre kol som vanligt en tyngre mast och därmed en med ”sämre” flexrespons. Tyngre och segare, helt enkelt. Eftersom skinny redan från början är lite segare (en 100% skinny är knappast lika snärtig som en 100% racemast) kan nog de nya billigare skinnymasterna vara lite sega.
Utvecklingen är kanske ändå bra eftersom man med de nya masterna trots allt får möjlighet att få hållbara master lite billigare. Kanske tyder det också på att skinny snart kommer att helt ha tagit över när det gäller master för vågor.
-
När det gäller Gun Loop C100, kom ihåg att dessa är väldigt styva (IMCS 20,7 för 4m). Det behöver absolut inte vara dåligt, men är man lätt och skall ha en 4m till 4.5:an är det kanske inte det bästa.
GulfTech’s 4m skinny är för övrigt också lite styvare än normalt, men jag har inga exakta data för den.
-
Nej, jag tror inte variationen i tillverkningen är så stor, faktiskt. Den finns, men jag skulle gissa en den ligger inom några tiondels IMCS.
En mast är en avancerad konstruktion, men det finns inte så många variabler när man väl bestämt sig för mängd väv mm. Speciellt master av typen pre-preg tror jag varierar väldigt lite. Där är plastmängden exakt bestämt innan väven rullas på ”mastformen” (mandrill).
En brädas konstruktion innefattar å andra sidan en del handarbete, plastslafsande, spackel, pressning i form samt vacuum som inte kan kontrlleras exakt hur de ”sprider sig” inuti brädan. Där är det inte konstigt att det blir variationer. -
Jag fick lite uppdateringar om Ezzy och Nolimitz master.
Nolimitz kommer inte den närmaste framtiden markadsföra någon annan kurva än den klassiska.
Ezzys nya RDM-master är tillverkade av NL, men efter Ezzys specifikationer. Bland annat har de en annorlunda skarv för att matcha Ezzys äldre Powerex-tillverkade master. De har också en helt annan kurva. För övrigt har de samma fina prestanda och hållbarhet som original NoLimitz vilket t.ex. inkluderar ett ytskikt som är UV-stabiliserat mm. Ezzys master har också färgkodning i ändarna som kodar längden. Bra om man har en tjock bunt med 8-10 mastbitar och snabbt vill hitta toppen och botten till 370:an (har man många master kan man ju då vindfattiga dagar då inte ens seglen till 460:an räcker leka maxi-plockepinn, 2 p för de gröna, 5 för de blå…).
-
Som lite extrainfo kan jag tillägga att SURF testade master i senaste numret. Alla var 4-meters. Alla märkta med IMCS 19.
I verkligheten skiljde det över 2 (två) IMCS-enheter mellan de ca 10-12 testade masterna (kommer inte ihåg exakt men mjukast låg runt 18.4 och hårdast var Gun Loop C100 med 20.7).
Skiljer det så mycket i styvhet kan man gissa att det skiljer en hel del i böjkurva också.
-
Jag har provat en och annan freestylewave förut och har nu en Starboard Trance 84 (som jag dock bara gett en rejäl genomkörare). Rent generellt kan man dock säga att föresatsen att verkligen kombinera en vågbräda med en freestylebräda är svår. Det är verkligen inte många egenskaper dessa brädtyper har gemensamt. Det gör dock inte att freestylevågisarna på marknaden är dåliga. I allmänhet tror jag att man skall se dem som en viss typ av vågbräda (snarare än en viss typ av freestyle). Oftast är de lite bredare, har en lite rakare rocker mitt på och fram, har kanaler i fören och lite fetare kanter. Typiskt ger det tidigare (och enklare) planing, kanske lite högre toppfart och bättre ”pop” (hoppegenskaper på plattvatten) samt bättre höjdtagning relativt en lika stor vågis. I övrigt kan egenskaperna skilja sig och liksom olika märkens vågbrädor har olika karaktär gäller detta även freestylevågisarna. På Trancen, t.ex, kan man väldigt tydligt spåra släktskapet med Starboards vågbrädor. Det är samma typ av lugna gång i vattnet. I långa svängar funkar den ungefär som en vågis. I korta är den dock trögare (jag kan ge en mer exakt beskrivning av hur detta påverkar vågridning om du vill).
Jag tro nog att en freestylevågis är ett lysande alternativ för väldigt många sverigeseglare. För segelstorlekar från ca 4.7 och uppåt kan man kan nog säga att man får vara väldigt intresserad av frontside vågridning för att en vågbräda skall vara ett bättre alternativ.
-
Hej
Mycket riktigt är mina storsegelerfarenheter begransade. Dessutom är det väl fortfarande tveksamt om skinny är det bästa för så stora segel. Jag läste i och för sig att Matt Pritchard kör skinny upp till 7.0 ibland (och annars en 100% superlätt racemast (vilket inte känns som rätt alternativ för en som betalar sina prylar själv). Så funderar man på skinny i framtiden kan det vara rätt att byta nu. På Psyclone (i alla fall up till 5.9) tycker jag inte NoLimitz funkar bra (Jeppe har dock bättre erfarenheter med 6.3, säger han). Powerex funkar perfekt, dock. Jag törs nog säga rätt säkert att GulfTech skulle funka. Den sägs vara grymt snärtig i alla fall. Dessutom finns den i 450 vilket gör den till en bättre parter till 6.3:an än en 460-mast skulle vara. En hel del deg, dock. Har man begränsade möjligheter att köpa hala set med master är det kanske bättre att köpa en skinny i 4m längd, eller nå’t. När det gäller livslängd är det i och för sig inte bara hållbarhet i vågor som är bra på skinny. Oftast är de också mindre känsliga för yttre slitage, något att ta med i beräkningarna.
Annars är ett intressant aternativ att satsa på en fräsch lätt freeridemast med 75-90% begagnad. En sådan borde, om den är fräsch, hålla för 7.1-segling så länge det inte är 7.1 och masthögt, typ. Då hamnar ju priset kanske runt 1500, vilket är mindre än t.ex. 4800:-. Satsar du på NP, Fiberspar eller Simmer/Powerex tror jag att masten kommer passa segelt bra (möjligen undantaget NP race pro och CK 95 som jag är lite osäker på, någon av dem vet jag har en lite skum kurva). Det är inte omöjligt att Jeppe har något liggande. Ring och kolla.
-
Hmm, svårt det där med pris kontra prestanda. Ett alternativ jag vill framhålla är Simmer SC-6. Den kostar för 430 väl en 700 mer än X3:an men är då (enligt tillverkarna) ca 0.5 kilo lättare också. Det är rätt stor viktskillnad, faktiskt.
Jag har kört en hel del med SC-6 (Powerex Z-Wave) tidigare och det är en mast som känns snärtig och bra. För mig har den dessutom hållt bra, även för lite spolningar i masthögt.
-
Jo men skinny måste väl ändå betraktas som lätta om man jämför med alla master med någon som helst hållbarhet. Det är i princip bara rena 100% racemaster som är direkt lättare och utan hållbarhet alls, kan man säga.
En bra skinny är långt hållbarare än alla vanliga master på marknaden och lika lätt eller lättare än en bra mycket skörare högprestanda standardvågmast.
-
I praktiken är varken böjkurva eller styvhet lika, inte ens inom samma märke. Att köra ”fel” mast till sitt segel kommer att resultera i att det uppför sig mer eller mindre annolunda. DOCK, dels kan skillnaden vara så liten att du inte märker den (speciellt inte om du in gör en direkt jämförelse) och dels behöver det inte bli sämre. Din ”felaktiga” mast kan faktisk göra att ditt segel funkar bättre för dig och din vikt.
Har man lite otur kan man dock stöta på en kombination som bara rakt upp och ned funkar dåligt.
-
OM det skall vara reklam tycker jag åtminstånde att de borde kunna vara rörliga bilder. Istället för guldlaminat så laminerar man helt enkelt på en tft-display över hela seglet. Lättvindsdagar då det inte går att göra så många manövrar kan man då kryssa runt i skärgården och köra jumbovision av senaste DVD-filmen på seglet (spelaren byggs in i brädan). Kanske kan man till och med ta betalt av skärgårdsborna man seglar förbi.
DET kallar jag produktutveckling
-
Jag tycker nog tvärtom. NP:s segel har väl en väl så unik look som hela gänget som fortfarande kör med stripes/tryck i seglet. I mitt tycke och i min smak är t.ex. Norths utsvävningar med stripes som till och med går utanför seglet som en liten flagga rätt löjligt. Faktum är att på vattnet få man ha järnkoll på hur olika firmor valt att klistra in sina stripes för att kunna skilja det ena märkets segel från det andra. NP, och några till, står ut. På snabåkningssidan kan jag dock hålla med om att det inte är lätt att skilja NP från något annat. Här är all typ av identifierande design minimal.
Att sedan som NP gör på vågseglen rulla på med GULDmonofilm är väl lite att gå över gränsen för vad i alla fall jag anser vara smakfullt.
-
Jag tycker egentligen att linjerna i 2003 NP är snyggare än 2004. Det är en lite ”industridesigninspirerad” och funktionell look, men ändå med mjuka linjer. På 2004:orna ser det mer kantigt ut (lite väl tyskt ”form follows funktion”).
På riktiga seglingsbilder får dock ändå 2004:orna 2003:orna att se rejält gamla ut. Lysande produktdesign, lär nog försäljningsavdelningen tycka. Allt skal kännas hyperfräscht när det kommer men samtidigt få förra årets tidigare lika hyperfräscha prylar att kännas gamla.
Omvändningen kör ju ”mitt eget märke” Hot Sails med. Målet med deras Superfreak 2004 är att det redan från lanseringen skall kännas 15 år gammalt. Blir det då så att ett 14 år gammalt segel känns nytt?
