ola-h
Forumsvar skapade
-
Jag tror för ovrigt inte det kan funka om det finns minsta nord i svallet (möjligen kan lite krafs vrida in om det är råstort på havet). Kolla på en större karta så ser du att det finns rejält med land rakt västerut.
Rak syd kan dock ge vågor i Åsaviken. Jag har vågsurfat riktigt stort inne vid hamnen i rak syd (och dryga 20m/s).
-
Jag har aldrig ragit över till den sidan. Mina erfarna Åsakompisar har dock provat, och säger att det inte funkar att vindsurfa där. Det bryter helt enkelt för nära land. Det var dock et antal år sedan de provade och gränsen för vad som är vindsurfingbart flyttar sig kanske lite. Det kan vara värt att testa på S-SSV. Kanske kan vi hoppa iland och gå över och reka lite nästa gång vi är ute vid yttre.
-
Tyvärr har jag ett möte hela dagen 9-15 ca. SMHI ”lovar” väst 12-17 framåt fredag morgon. Övriga är dock aningens mer konservativa och det kan dessutom blir lite nord i svallet och då funkar inte Åsa.
Finns det chans att Åsa funkar på morgonen kör jag dit supertidigt på morgonen (eller sent ikväll och sover där) och seglar 05.30-07.30. -
Håller med. Kvalitet är väl så viktigt som kvantitet. Det finns dock mycket smak och humör som kommer in även när det gäller kvaliteten. Vissa gillar att kunna göra många svängar medan andra hellre tar endast en eller två, men då med rejält med kraft och fart. När det gäller många svängar är t.ex. inte Lejet, Varberg att förakta. Där kan det ibland närma sig tvåsiffrigt om man jobbar på lite (och fortsätter rida till det bara är 30cm skumm kvar…). Det är dock knappast en vara sig snabb eller särskillt kraftful våg. Hur man prioriterar mellan vågridning och hopp, eller en bra kompromiss mellan dem, spelar ju också in.
Dessutom spelar det stor roll hur mycket sidvind det i regel blir. Efter att ha kört yttre i Åsa i måndags förmiddags skulle jag säga att det mitt utanför ön finns fem-tio meter våg som är världsklass, men innan man får den sektionen av vågen med riktig sidvind så känns den rätt svår att utnyttja. Jag nosade på den lite i mndags, men missade antingen i timingen, fegade och drog ut svängen och körde förbi eller gick tidigt och fick en fin sväng strax innan det bröt ordentligt. En gång laddade jag på, men det resulterade i en i och för sig trevlig rejäl träff men sedan med påföljande spolning och skamsen uppsläpning av prylarna på stenhögen innanför.
-
Jag gissar att man bör ha kört alla ställena för att kunna uttala sig här.
Själv har jag bara kört Varberg, Åsa, Gislövshammar i bra förhållanden och Torö i lite halvtaskigt. Varberg går direkt bort när det gäller bra vågor för vågridning, men det är extremt lättkört för freeride och hoppning. Min gissning är att Torö plockar bäst svall och Gislövshammar har längst ridturer. Yttre revet på Åsa plockar nog störst vågor vid sydväst på västkusten, i alla fall enligt flygspaningar men det är en rätt oregelbunden väg som är svår att riktigt smacka. Däremot kan mycket väl sektionen rakt utanför stenön har Sveries fetaste läpp när det är lite större svall, men jag har aldrig sett någon våga sig på att smacka den. Inre (vanliga) ”revet” i Åsa är en hyfsat snabb våg, snabbare än t.ex. Gislövshammar skulle jag säga, men jag vet inte hur den står sig mot t.ex. Torö.
-
Det är inte lätt att hitta någon som vill bygga brädor. Jag letade själv runt en hel del för några år sedan och de som bygger bra varkar mest bygga till sig själva.
Dock, för ett par månader sedan var det någon som postade här på konfen under en titel i stil med ”custombrädor i Varberg”. Han kanske kan bygga till dig. Gör en sökning. Hittar du inte kan jag se vad jag kan skaka fram. -
Njae, det tycker jag inte riktigt stämmer. I alla fall inte alltid. Det där om vikten stämmer förståss. Freestylesegel, speciellt de mer dedicerade prylarna, är superlätta. Däremot kan de vara ganska annorlunda från ett vågsegel i känslan. Mao, det är inte säkert att ett vågsegel är riktigt bra till freestyle (även om det förståss funkar hyfsat OK).
De segel (Hot Psyclone) jag kört marknadsfördes från början som vågsegel och nu som freestyle. De är superlätta men ändå starka. Till exempel vägde 5.6:an 2001 2,6 kilo vilket är mindre än ett NP Zone 3.3 (nu är de paradoxalt nog lite tyngre på grund av en ”revsäker” mastficka och lite andra detaljer). Ändå har jag blivit rejält spolad på både Diamond Head och Maui i masthögt utan problem. Det finns alltså lätta segel som inte går sönder bara man tittar på dem. Däremot bör man som sagt ta extra väl om hand om dessa på land och dessutom klarar de inte UV-strålning mm lika bra som mer rejäla prylar.
-
Jag tror nog inte heller att själva monofilmen är av sämre kvalitet. Givetvis kan det var olika tjocklekar i olika segel, men det är mer en vikt/styrka-kompromiss, inte så mycket en kvalitetsgrej.
Sedan, som Star skriver nedan, det finns många märken som är lite mer omsorsfullt sydda än Simmer och många som har mer genomarbetade detaljer när det gäller utseendet.
En sak till. Ett segel slits mycket även på land (uppriggning, nedriggning, runtblåsning) och till och med i påsen. Det är att rekomendera att man är mycket noggrann när man rullar seglen och dessutom gärna knyter ett snöre om så det inte rullar upp sig. Gaastras strap on är därför en fantastisk uppfinning Ett segel som inte är bra rullat och sedan ligger packat i en back med massa andra prylar på blir snabbt knyckligt. Betydligt mer så än vad som sker när seglet seglas på vattnet.
Jag har segel (Hot) från 2001 i lätt monofilm som både körts en hel del och legat och guppat på biltak. Ändå är monofilmen i superfint skick, troligen mycket tack vara att jag rullar och knyter ihop seglen ordentligt samt tvättar dem när jag får tillfälle.
-
Det är rätt svårt att säga, men eftersom du nämner lättgippad snarare än ”ett bra stabilt skär i höghastighets bottensvängar masthögt” så antag jag att du vill ha någo någorlunda lättseglat. Även om många moderna vågisar ser rätt lika ut som finns det många olika karaktärer att välja bland. En del kan kännar lite tröga och så när man svänger dem på ”fel sätt” men är därför grymt stabila i skäret i en bottensväng där man står mycket på framfoten. Det senare kanske inte är det bästa att satsa på innan man fått bra koll på vågridningen.
Några vågisar som är kända för att vara lättseglade är RRD Wave Cult, egentligen alla årsmodeller. Starboard Acid, som jag själv gillar, är också väldigt lättkörda och framför allt lugna i gången och planar tidigt. Jp 2002 kan kanske också vara ett bra alternativ, liksom Tabou Mad Cow.
Volymmässigt är nog lite dryg 80 liter bra. Det beror även det givetvis på din förmåga, vilka segel du skall köra och vilken eventuell annan bräda du har som komplement.
-
Själv är jag i och för sig lätt, 67 kg, men jag har ändå en känsla av att tillverkarnas rekomendationer är ganska konservativa uppåt, men inte alltid nedåt. Om sanningen skall fram känns dessa rekomendationer rätt godtyckliga ibland. Dessutom handlar det mycket om ”känsla”. När tycker man att det känns ”för konstigt”? Det är också en fråga om teknik. Med bra teknik kan man ”jobba runt” lite konstiga kombinationer. Det blir ingen direkt avslappnad och intrimmad segling rakt fram, men kan ändå funka perfekt i vågridningen.
Är det en bräda för vågsegling du leter efter eller bara nå’t mer för freeride? När det gäller vågbrädor är det bara de alra största som inte rekomenderas ned till lite dryga 4.0. At tänka på när du väljer är att helst leta efter en stor bräda som ändå är radikal eller/eller bra i choppiga förhållanden. Med din vikt kommer du ju köra brädan i ”hårdare” förhållanden än vad den typiska 75-kiloskillen gör. En Starboard Acid 88 tycker t.ex. jag låter som en bra bräda. Den har tillräckligt med volym och är ovanligt lugn och kontrollerbar. Jag känner tom lättviktare som kört den ned till 4.2. Många andra moderna vågbrädeslinjer (Fanatic Goya, F2 Maui PRoject, RRD wave one/Wave cult, JP etc) har också riktigt bra stora brädor strax under 90 liter.
För din vikt är ett MYCKET INTRESSANT alternativ antagligen att kolla på de nya, lite kortare och brada brädorna som kommit/kommer snart. Fanatic konner med Goya Freewave, Starboard med EVO, och redan finns AHD Attitude wave och Exocet Universal Wave. Alla dessa har lite olika karaktär, men gememsamt är att de för sin storlek ger lite extra kraft, fart och bätre planingsegenskaper. Det kan vara bra för alla här i Sverige, men för tungviktare är det extra intressant. -
Det finns en stenstrand på västkusten för vilken prognosen också är i det närmaste ideal, så Torö får vänta på mig ett tag till.
Vilken stenstrand ni än hamnar, kört hårt.
-
Vet inte.
1. Min bil är på en ny rdyr reparation. r inte säker på att jag kan få ut den idag. I så fall blir det tidigast i tid för ett kvällssurf, eller möjligen sen eftermiddag.
2. Nu ser inte riktigt prognoserna så bra ut. Syd vridande till väst är bra, men det behöver vara mer vind eller i alla fall rejält med vind söderut för att det skall blir vågor. Åsa är tråkigt om det inte är tillräckligt stort. Inget att hoppa på eftersom det bara bryter där det är dåligt med vins och väldigt nära land och dessutom stor risk för grundstötning om man andå ger sig på att rida de små vågorna som rullar in. Jag har haft bra vågor på 5.3-vind, men då var det betydligt blåsigare söderut.
3. Själv är jag sugen på att testa Kärrsvik, Öckerö. Vet dock inte riktigt vid vilka vindar. Det skall funka på väst och i eftermiddag ser det betydligt blåsigare ut uppåt enligt alla nuvarande prognoser.
Ring på 0709-589384 om du är sugen på ett Öckeröäventyr (eller Åsa).
-
Om din polare bad om att få låna masten så kanske han bör fixa en ny (begagnad likvärdig). Om du tjatade att han skulle testa dina fina prylar så är det mer tveksamt. Kanske kan han ge dig någon allmosa relaterad till den moraliska skyldighet han känner för brottet.
När det gäller mina egna prylar är det oftast jag som tjatar, vad nu det kan bero på…
-
Det finns faktiskt en hel del att förlora på att prova eftersom ett mastbrutt med lite otur kan leda till rätt mycket skador på seglet.
Rent principiellt, lite beroende på mastens konstruktion, kanske du skulle kuna ge dig på en lagning om du lyckedes få bort det gamla ”skarvröret”. Det känns dock väldigt svårt. Att få till någon tillräckligt starkt genom att stoppa ine ett rör inuti det gamle ”skarvröret” verkar inte heller lätt.
Däremot kan du tillverka en fin och lätt fast förlängare av den trasiga underdelen.
-
Det finns, tror jag. Jag vill minnas att jag sett lite grå monofilm någonstans. Färgad X-ply var tidigare väldigt populärt. Första modellen av Neil Pryde NR (93 eller 94) körde bland annat med färgad X-ply. Färg i fönstret är däremot tveksamt eftersom det kan påverka sikten negativt.
För övrigt kommer ett visst segelmärke med sinne för flärd och färger med segel med monofilm i guld och silver till 2004, ryktas det.
