ola-h
Forumsvar skapade
-
Jag har en egendesignad wave-freestyle byggd hos CLS i full kol-kevlar. Den är på 255*57. ca 80 liter och från 00. Du får en 235*52 vågis byggd 98 på köpet och ändå pengar över till lite riggprylar jämfört med en ny bräda eller en begagnad produktionsbräda av nyare modell.
3900:- för paketet, inklusive en boardbag och diverse bra fenor.
Brädan funkar väldigt bra och skulle passa dig bra i storlek, tror jag. Den lilla är perfekt när det tokblåser och är då mycket mer lättkörd än en 80-litare eller större bräda.
Ring 0709-589384 eller 031-335 95 79.
-
Jag snackade med en kille (ehh snarare en äv världens bästa custombyggare) på Maui. Han är i och för sig part i målet och vill göra reklam för sina grejor. Det han sa var att Cobra tar cirka 300 dollar för en färdig bräda. Det är alltså för material och produktion (där Cobras egen produktutveckling ingår, men inte brädmärkets). Mer avancerade konstruktionsmetoder kostar kanske lite mer, men poängen med Thailand är att arbetet är billigt så man kan lägga in rätt komplicerade saker. Däremot är materialet dyrt, speciellt exklusivt kolfiber, varför man måste applådera t.ex. RRD som till 03 har väldigt mycket fin, dyr kolfiber i sina brädor.
Customkillen jag pratade med sade att i hans brädor var materialkostnaden enbart ca 400 dollar och sedan uppskattade han arbetskostnaden till 350 dollar (och det var för bygget bara, inte shapingen). Han som shapar brädan kanske också vill ha några 100 dollar. Man inser lätt att det är mycket mer avans på serieprylarna. Skillnaden i konsumentpris är ju inte så stor.
-
I våras på Maui körde minst hälften av Naish’s proseglare på Boxer, med det var nog både på grund av nyhetens behag och själva prestandan. Jag frågade Scott McKercher (över nätet) om just Boxer härförleden och han sade att det funkade kanon för vågridning tills dess att det blev för cross off och byigt. Lite för tight akterlik då, sade han.
Jag har inte (heller) kört Boxer, men det att dömma av utseendet har det en rätt rejäl profil som inte blir helt platt vid utskotning. Mastlängden lär dessutom göra det rätt mjukt i känslan, men dock (enligt Scott) med ett lite hårdare akterlik. Alltså lär det vara att rejält drag i seglet, och en skön manöverkänsla, men kanske inte bästa (skönaste och mest avslappnade) rakt-fram-känslan (för freeride).
-
Det finns en recension i senaste engalska Windsurf. Den bedöms bland vågisar, men får egentligen mest beröm för sin fina trick och freestylepotential. SOm vanligt när det gäller Starboard talar de ockås om lugn gång i shop etc.
-
Jag håller med om att det är lätt att få fel intryck genom att läsa tester. Tester kan ge en hel del, men man måste liksom lära sig de olika magasinen och hur man skall läsa mellan raderna.
För övrigt håller jag egentligen inte med om att man klarar sig med sämre segel om man är sämre seglare. I någon mening är det snarare tvärtom, med bra kunskaper i riggning och med en bra teknik kan man få det mesta att funka bra. Jag läste en bra kommentar på Neiul Prydes forum häromsistens:”Det sades på 80-talet att Robby Naish var så bra att han kunde göra en fullplaningsjipp på en dörr. Det betyder inte att alla seglare som är sämre än Robby skulle klara sig fint om de seglade på dörrar”.
Å andra sidan tenderar bra seglare vara mer känsliga för små detaljer i känslan hos ett segel. Men kan lite säga att mågna duktiga seglare klarar sig (eller accepterar) lite sämre absolut prestanda till förmån för en viss känsla som de gillar. Detta gäller förståss på manöversidan. I race är det prestanda som gäller i mycket högre grad.
Begagnade prylar är dock helt rätt om man inte går tillbaka för långt i tiden. Det borde dock kollas mer på skicket, inte bara årsmodell och modell. Ett slitet superheavydutysegel är mycket skörare än att fint normalförstärkt segel och nybörjare är ofta hårdare mot prylarna är proffsen.
-
ola-h
Medlem20 november, 2002 vid 07:11 som svar på: kvadraten på vikten på seglaren gånger mastlängdenDet blir lite mastprat i segelguiden som är på väg. Det är dock svårt att få fram bra info om master. Att bara skriva av vad man redan kan hitta på webben är inte så kul, även om en sådan sammanställning ändå kanske skulle underlätta för de som är i mastköpartaget.
-
ola-h
Medlem18 november, 2002 vid 11:58 som svar på: kvadraten på vikten på seglaren gånger mastlängdenNej, jag är, har alltid varit och kommer alltid att vara en mastfetishist. Det började kanske med min förböjda Rotho DUO med kolfiberband i sidorna och tog riktig fart med mina två AMPRO-tillverkade Gaastra vågmaster i kolfiber 1990. Nu går det mot helt och hållet RDM. En fyra-fem master tycker jag nog är OK, helst två av varja längd. FUnderar på en 340 till sommaren.
-
ola-h
Medlem18 november, 2002 vid 09:26 som svar på: kvadraten på vikten på seglaren gånger mastlängdenVad är det för mast du köpt, egentligen?
-
ola-h
Medlem17 november, 2002 vid 14:40 som svar på: kvadraten på vikten på seglaren gånger mastlängdenEN sak till: möjligen kan man komma någonstans genom extremt effektiva justerbara uthal, och kanske nedhal också.
-
ola-h
Medlem17 november, 2002 vid 14:37 som svar på: kvadraten på vikten på seglaren gånger mastlängdenJag är inte så insatt i segeldesing, speciellt inte när det gäler sådana här monsterstorlekar. Jag tror dock inte att mer buk rakt av hjälper för tidigare planing. Hur man n vrider och vänder på det kommer planing i extremt lite vind handla om en bra teknik först och främst, och sedan utnyttjande av den relativa vinden. Mycket buk skapar helt enkelt för mycket motstånd. Alla moderna segel är egentligen ganska plana.
Skall man sänka planingströskeln handlar det nog om att fortsätta optimera hur seglets shape är spriden över seglet. En, säg, två-tre kilo lättare rig skulle också göra sitt, liksom lättare bräda.
Jag har inte tillräckligt koll på storprylar för att kunna säga om det går mot kortare mast. Dock var det ganska mycket problem med att få 550-masterna att funka bra och att hålla, så möjligen är det en anledning till att inte gå på med för mycket mastlängd.
För ditt fall finns det väl ett och annat segel på marknaden som riggas på <560 och ändå bryter 10m^2-vallen. Det hela beror dock antagligen på vilken mast du har. Att sätta på ett hypermodent segel på en halvdan mast lär väl knappast vara någon ide.
-
En kompis la plåttak – omöjligt om det blåser. Annars är nog att plugga det allra bästa. Doktorera är nog rätt bra. Extremt fritt. Utbildningsgraden blan mina surfkompisar är skrämmande hög.
-
Jag köpte den i Tyskland i fredags. SURF, ett par single malts, några lådor vin och en ansenlig mängd öl.
-
Själv kör jag ingen snabbkörning utan endast vågor, men jag har ändå lite kommentarer.
Först, testa eller läs lite tester av Hyper innan du köper. Man kan nog vara rätt säker på att det är en revolutionerande shape, men den passar inte alla och alla gillar den inte (inte ens alla de som den teoretisk borde passa). Tyska SURF testar den lite i nummer 11/12, och deras kommentar är i princip att det finns brädor som är bättre för var och en av de segelstorlekar som hyper täcker. En av poängerna med Hyper är dock just att den klarar som gigantisk segelstorleksspektrum.
För övrigt kan det väl inte ens för (hobby)snabbåkarna enbart vara fart och övriga ”raceprestanda” som avgör. Just att du slipper släpar runt på ett gäng brädor borde vär vara en fördel mer Hypersonic.
Personligen (med mina vågprylar då) gillar jag också att testa nya prylar. Jag är egentligen inte så noga med det rent prestandamässiga. Med lite trick går det för de flesta förhållanden att få det mesta att funka bra. Däremot tycker jag det är kul att prova olika grejor och se hur de funkar. Jag tycker det utvecklar min segling också. Tyvärr måste man i praktiken i princip äga för att kunna testa ordentligt.
Mitt generalråd är alltså: gillar du det tekniska och vara tidigt ute, experimentera och testa, köp Hyper. Kör du på säkerhet och har ett takräck stor nog, behåll ditt nuvarande kit och kanske komplettera med ännu fler (begagnade billiga) specialprylar.
-
Stroppar som är supertighta mot fotens sidor (smala alltså) är verklige skönt för vågridning. DÅ kan man ha den superslappa så man nästan får in foten ända in till benet och ändå sitta hyfsat fast.
Om du dock inte kan göra stropparna tillräckligt långa blir det förståss problem. SJälv har jag för övrigt slipat bort gummi på mina våtskor för att överhuvudtaget ha en chans att få in dem i mina väldigt smala stroppar.
-
[img]http://www.math.chalmers.se/~olahe/Surf/images/nils-top.JPG[/img]
Nils Ryden off the lip, Hookipa, Simmer OS 5.3/RRD MPE 254, mars 2002.
[img]http://www.math.chalmers.se/~olahe/Surf/images/FREDRIK-1-TOP.JPG[/img]
Fredrik Hallander följer med läppen ned, Hookipa, Hot Rocslide 5.3/Quatro 8’5″, mars 2002
[img]http://www.math.chalmers.se/~olahe/Surf/images/calle-top-1.JPG[/img]
Calle Nyberg drar på en cutback i lättvind, Hookipa, Hot SO 5.3/Fanatic (Wenzel Goya proto) 250*56, mars 2002.

(Denna bild: foto Niclas Elmrin). Jag själv funderar lite på var jag ska i det fina höstljuset, Hot Psyclone 4.7/Proof 249, November 2001
