ola-h
Forumsvar skapade
-
Om du inte gillar gult, köp en ACID wood vågis istället. Den är grå och trä.
-
Det är många som gör som du med sin bottensväng i cross-on. Det leder dock som du nämnde till att man endast kan göra korta långsama bottensvängar. Vi ll man kunna köra radikalare mot läppen gäller det även i cross onshore att istället ta maximal fart. Att komma långt ut från vågen är inget problem om man bara lyckas hålla farten uppe. När bottesvängen inleds är det därför bäst att i början sikta på att accellerera maximalt nedför vågen varefter man lägger på hårdare svängtryck efter hand. Ju mer onshore och ju segare vågor det är desto mer måste man samtidigt som man kantar brädan vrida överkroppen för att inte backvinda. När man får in detta bra blir inte bottensvängen så vid som man kan tro utan man kan efter accelerantionsfasen svänga rätt tight upp mot vågen. Om man dock inte har tillräcklig fart från början kan man inte lägga tillräckligt med tryck på brädan utan att den sjunker igenom och det är genom bra tryck på brädan i svängen man kan skapa accelerationen.
Det är svårt att i ord beskriva hur det går till, men något som hjälper är att verkligen fokusera på bottensvängen och dess skär istället för att fokusera på tillbakasvängen och låta bottensvängen bara bli en väg dit.
-
Jag håller med DanneW:s tips. Eftersom du specifikt frågar efter brädor för västkusten har jag ett litet tillägg. Tänk efter vilken typ av vågsegling du vill göra. Här på västkusten (iallafall på de vanligaste ställena) är det som bekant oftast cross onshore eller onshore och vågorna är väldigt sega. I den typen av förhållanden är det många som satsar framför allt på hopp och kanske lite trick. Andra, som jag själv, envisas med att försöka rida vågorna trots att det inteblir lika radikalt de yttre betingelserna är suboptimala. Det behövs lite olika typer av brädor för att göra de två olika sakerna optimalt. För hopp och trick finns en uppsjö av fina wave/freestyle-brädor. Däremot finns det inte så många högprestandabrädor som är funkar riktigt bra för vågridning i cross-onshore. Själv har jag för detta valt Starboard Acid 70. Den har en shape som funkar väldigt bra för just sega sverigeförhållande. Det som skiljer den från de flesta andra brädor är bl.a en väldigt rak ouline på mitten vilket gör att man kan lägga på mycket kraft i bottensvängen även när svängen blir lite längre. Detta trots att kanterna är tunna. Tillsammans med en förhållandevis bred tail kan man därmed hålla lite bättre fart i bottensvängen. Med mer ”mauistyle” i shapen måste man vara väldigt försiktig med trycket i svängen för att inte skära fast eller sjunka igenom. En wavefreestyle håller farten bra, men är mycket trögare i svängen. Acid:en är också extremt lugn i svängen och blir därmen väldigt lättkörd i shopiga, snabba sideshoreförhållanden. Nackdelen med en sådan shape är att brädan inte känns like ”krispig” som typiska mauibrädor eller wave/freestyle.
Acid 70 funkar perfekt upp till 5.3 för mig och skulle troligen funka bra även med 5.7, men då är jag lätt och har lätt för att plana. Vill man ha mer volym och något mer lättvindanpassat är Acid 88 ett bra val som trots sin storlek funkar förvånasvärt bra med segel ned mot 4.0 (förutsatt rätt fena).
-
Hur mycket tidigare ett 6.0 kommer dra igång dig jämfört med ett 5.4 beror väldigt mycket på brädan. Lite förenklat kan mas säga att ju större brädan är, desto mer tjänar du på ett större segel. Ett större segel är tyngre och klumpigare, har längre bom och mast och på en liten vågis t.ex. kan en 6.0 vara lite över vad som funkar. Min stora bräda är t.ex. på 80 liter och jag väger ca 67. Jag har en 5.3 och en 6.3 av från samma linje. Jag planara visserligen lite tidigare med min 6.3:a, men skillnaden är inte så stor som den borde vara, dvs så stor som den skulla vara på en större bräda.
-
Den där teorin är högst tveksam. Jag kanske planar med en 6 kvadratare i 8 m/s. Med din formel skulle jag då plana med min 3.7:a i 10.2 m/s vilket känns rätt svårt.
-
Info kommer snart på http://www.HotSailsMaui.Se
-
En variant är att köra en skidbox för segel bommar, småplock och dräkter. En sådan går att låsa hjälpligt med ett par hänglås, iallafall om det är en stabil glasfiberbox.
Brädorna kan du låsa med två vajrar som komplement till spännremmarna. Ännu bättre är faktiskt kedjor eftersom de både är svårare att nypa av och lättare att spänna. Låsdonen måste spännas så hårt att man inte kan dra ut brädorna, inte hårdare (risk för skador i brädorna). Det som återstår är masterna. 4m-master eller kortare kan gå in i en lång skidbox, annars är alternativet en speciallåda eller att ha dem inne i bussen.
-
Förr var det nästan alltdif så att man monterade bakstroppen mot lä för bättre tryck på läkanten vid vågridning. De senare åren har detta nästan helt försvunnit. Har du en bräda där stroppen endast kan monteras på ena eller andra sidan, sätt den alltså så att du står med foten mer över läkanten på vägen in. Detta förutsättar förståss att det går att säga vad som är in och ut, dvs att det är mer eller mindre sideshore. Vid plattvattenskörning eller spikrak onshore kan du antingen låta stropen sitta där du körde den senast eller, om hålen inte sitter allt för långt isär, sätta den diagonalt.
-
Frontside eller backside?
-
JAg tycker Core-stropparna är klart bättre än andra stroppar jag provat, i alla fall vid barfotasegling. Skillnaderna, förutom mycket lägre blötvikt, är att det är mindre mjukt stoppningsmaterial vilket ger dig en bättre brädkontakt. Dessutom tycker jag att den assymetriska ”vridna” designen gör att man fastnar mindre i stropparna även om man som jag kör stropparna extremt stora och kör in foten superlångt.
Nackdelarna är att man måste använda skruvmejsel till att justera dem samt att de inte funkar riktigt lika bra med skor, iallafall inte på min bräda som har extremt tight mellan fotstroppspluggarna. Jag har fått slipa bort gummi på skornas sidor för att det överhuvudtaget skall gå att få in dem i stropparna, men det beror, som sagt, snarare på hur pluggarna sitter i brädan än på stropparna.
-
Så, du väljer alltså mellan en stor vågis och en våg/freestyle (v/f). Rent generellt tror jag v/f inte klarar like små segel med bibehållen kontroll. EN v/f är byggt för mer ”pop” och ligger lite högre i vattnet, så att säga. Därför blir det sämre med kontrollen när man sätter på mindre segel. En stor vågis blir lite segare med stora segel men funkar bättre med små fenor och små segel. Det är inte säkert att du planar så mycket senare med en vågis än en v/f, men hastigheten och höjdtagningen i lättvind blir lidande.
Om du ska ha brädan som enda bräda och vill satsa på riktig vågriding när tillfälle ges, då skulle jag välja vågbrädan. Vill du offra prestande i vågorna för bättre bump and jump på plattvatten, kör v/f:en. Tänk också över om du i framtiden kanske kan tänka dig att komplettera dig brädstall. Då kan det i ditt fall vara smartare att välja v/f-brädan och sedan kompletera med en mindre vågis runt 70 liter. I den brädklassen har det funnits väldigt bra brädor rätt länge och det går att hitta bra begagnade alternativ väldigt billigt, ner mot 2-3000 faktiskt. Jag tycker t.ex. Alla varianter av RRD 50 (Wave/Wave Cult) är vettiga, alltifrån den första gröna modellen från 98. Sådana finns det många av och priset borde vara lågt.
-
Nästan alla boxar är för korta för master och definitivt för vindsurfingbrädor. Mina störtloppsskidor är 213cm och de går precis in i en vanlig skidbox. EN delbar 400 mast blir lite drygt 210, så den kan gå in. I de boxar jag provat går inte en 430-mast in.
Vågsurfingbrädor kan dock funka, samt givetvis bommar, segel, dräkter och annat småkrafs.
Egentligen är en skidbox inte idealt för att packa in en massa segel i. Själva öppnings och stängningsprincipen gör att det är svårt att packa fullt. En låda med vertikal öppning i bakkant skulle vara bättre.
-
Jag har endast varit på Rossö en gång, men körde då i det området, i 4.2-4.7. Det var inte så stora vågor då dock, så det bröt inte någonstans utanför kobbarna. Jag försökte rida lite vågor som vred runt kobben, men det var inte särskilt bra.
Ett problem med att hitta bra ställen av den här typen är att bottenförhållandena måste vara rätt specialla för att vågorna skall vrida tillräckligt och det skall bli lite vinkel mellan vind och vågor. Givetvis kan man lita till vindvridningar också, men i praktiken ändrar sig riktningen på vågorna väldigt fort när vinden vrider, så i detta fall får man i regel sällan mer en en halvtimmes bra körning.
-
Det vore intressant om du mätte bommens verkliga längd. Sätt den i det läget du körde och mät sedan från bommens mastfästes framkant till bommens bakbeslags framkant. Kolla sedan på Simmers hemsida om data för seglet stämmer med det som är tryckt på seglet.
-
Det vore intressant om du mätte bommens verkliga längd. Sätt den i det läget du körde och mät sedan från bommens mastfästes framkant till bommens bakbeslags framkant. Kolla sedan på Simmers hemsida om data för seglet stämmer med det som är tryckt på seglet.
