ola-h
Forumsvar skapade
-
Det är svårt att skriva ut exakta mått eftersom det är flera variabler utanför segelmakarnas kontroll som påverkar. T.ex. spelar masten böjkurva och även diameter in en del. De utskrivna måtten på bommen stämmer inte alltid heller. Om man kör med t.ex. NP segel, rekomenderad NP mast och NP bom, då finns det en chans att det kan stämma.
Personligen rekomenderar jag, som sagt, att träna på att trimma segel och lära sig känna och se vad som funkar istället. Rätt trim gör oerhört mycket, mycket mer än t.ex skillnaden mellan årsmodeller i allmänhet. SKall man vara riktigt noga skiljer sig dessutom det ”bästa” trimmet sig åt beroende på vilken bräda och fena man kör mm, så att verkligen kunna sina segel är A och O.
En annan synpunkt är förståss att det är väldigt praktiskt att bara kunna läsa av värdena i seglet, ställa in mast och bom, dra lite och sedan ge sig ut och köra och att massa experimenterande bara tar tid. En läggningssak, helt enkelt.
-
Med rätt mast skall det inte sticka ut någon mast i seglets topp. Olika segelmakare menar lite olika saker med sin mastlängd. Det är i allmänhet bättre att testa. Varför inte släppa lite på nedhalet och känna. Du kan också prova att släppa lite uthal, det stabiliserar också akterliket lite. Mycket nedhal med superslappt akterlik i kombination men lite uthal är ett trimm många (dock inte jag) gillar i lättvind.
Ring annars och fråga någon på SP som kan Simmer om hur mycket löst du skall ha. En visuell tumregel är i allmänhet bättre än ett absolut mått på mastlängden. Nedhal kan bedömmas i hur lång ned och hur långt fram i seglet det lösa går innan uthal läggs på. Uthal kan bedömmas med hjälp av hur lattorna, speciellt lattan över bommen, ligger an mot masten (eller hur långt bakom i vissa fall).
-
Försök hålla lite fart på brädan genom att inte gå upp i vind så mycket. När man backvindar tendererar många att lägga seglet för mycket bakåt mot brädans tail vilket inducerar lovning. Precis som när man seglar vanligt kontrollerar man kraften i seglet genom att skota in och ut. Öva alltså att skota ut seglet när du backvindar. Det är lite lurigare eftersom man så att säga står ivägen för seglet. Vid utskotning kommer därför underliket att skrapa mot benen, men det får man ta. Att flytta ena foten framför masten (helst framfoten då…) gör det hela lättare. Öva gärna både att gå in i backvindning uppåt (ala’ helikopter tack) och nedåt (ala’ start på 360). Det senare blir faktisk lättare om du gör det mot en våg och försöker få brädan att följa med vågen. I typsiska svenska onshoreförhållanden kommer detta också att göra att du inte lovar upp så mycket. Ju fortare du får brädan att gå, desto lättare blir det att kontrollera seglet.
-
På grund av den fullkomligt ludermässiga våren har jag ingen sådan erfarenhet. Det har helt enkelt inte varig i närheten av några dagar då min 238 (med sina Contour-stroppar) skulle komma till sin rätt. Nu riskerar ju vattmet bli barfotavarmt innan det blir tillräckligt med vind för ett test.
-
1. Da Kine Core Contour
2. Andra stropparCore Contour är, tycker jag någonting extra. Det mesta andra är rätt likvärdigt när det gäller ”after market”. Någonting som är värt att testa är att leta efter ”begagnat” fast nytt. Har man provat Contour är det rätt stor chans att man när man köper ny bräda direkt slumpar bort stropparna och skaffar Da Kine. Prova ”köpes” eller ge ett bud på mina sprillans Starboardstroppar (väldigt fina, rätt tjocka).
-
Hanna Valenta gör ett jättejobb med både layout, annonsraggning och texter. Som en försmak av nummer två kan nämnas att det blir fler och bättre bilder, själv har jag skrivit en tämligen lång artikel om vågbrädor med lite allmänt filosoferande samt en marknadsöversikt, trender o.d. Det finns två artiklar om surfing/vindsurfing i Portugal med lite olika perspektiv, Formulateknik nybörjartips mm.
-
Det beror på din vikt, din seglingsstil och vilka förhållanden du kör samt vad du anser vara acceptabelt. Segelmodellen spelar också roll liksom givetvis fenan. Nör det gäller det senare kan man dock säga att även det avgörs av faktorerna ovan.
Jag har kört mycket stora segel på små brädor och för mig funkar det i allmänhet bra. Utan att ha provat just Naish 8’5″ skulle jag, om jag hade en sådan bräda, våga mig på att prova upp mot 6.0-6.5. Jag väger 67 kilo.
-
JP hade problem med förseriebrädorna och har förstärkt lite till senare i produktionen. Tyvärr öker vikten då lite relativt vad katalogen säger. Kvalitetsmässigt lär det inte skilja mycket eftersom båda märkena byggs på Cobrafabriken och (är jag rätt säker på) båda använder sig av deras högsta kvalitet. Däremot skiljer sig naturligtvis själva upplägget, dvs vilken fiber, sandwich och förstärkningar man använder sig av.
Min Starboard Acid 70 väger för övrigt 5.67 kilo (utan stroppar och fena). Cobra ligger på en toleransnivå på 4% i vikt. Det är rätt mycket egentligen, typ 240 gram på 6 kilo. Beroende på vilket ex du får av din sexkilosbräda kan den alltså ligga mellan 5760 och 6240, ett rejält spann. Tyvärr är det inte ens säkert att den tyngre brädan är starkare. Fiber, sandwich etc är ju samma och risken är att den tyngre brädan helt enkelt har sämre passning mellan de ingående delarna och därmed mer tungt och skört spackel längs kanterna. Risken med den lätta brädan är å andra sidan att den har dåligt genomvätt fiber på sina ställen och blir skör av den anledningen.
-
Det sitter två batterier standard i vissa VW-bussar. Om jag inte minns fel är det t.ex. två i min. Ett batteri sitter då under förarstolen (och ett i motorrummet (92:a Multivan). Det finns också något slags system som håller koll på vilket som skall laddas, men jag vet inte hur det funkar.
-
Ring mig, Staffan, så kan vi snacka lite buss-el och kolla in video och bilder från Maui.
0709-589384
031-335 95 79
031-772 5310 -
Mycket riktigt är det 2001 års brädor och Quatro har inte ens komit med några 2002or. Det är i och för sig inget fel på shaperna bara för att de är från förra året, men Keith Teboul sade när jag pratade med honom i våras att han lärt sig väldigt mycket sedan tiden då seriebrädorna shapades.
-
111, 191 etc står för avståndet mellan punkterna i det ”grid” man räknar på. Med flera (tätare, representerat av ett mindre tal) punkter blir det givetvis mer att räkna men rimligen också mer noggrant. Priset blir att man inte kan räkna lika långt fram i tiden (datorprestandan sätter stopp). Även hur stora tidssteg man använder i sina beräkningar påverkar noggrannheten och hur långt fram man kan räkna.
Att man kan räkna så långt fram i tiden med MRF 191 beror alltså på stora tidssteg och glest ”grid”. Dessutom är väderekvationerna i grunden väldigt instabila, så prognoser långt fram i tiden kan bli väldigt osäkra.
Som tidigare nämnts var dock även MRF 191 väldigt träffsäker i höstas. Min gissning är att det berodde på en relativt stabil och ”normal” vädersituation. Jag har en känsla av att de flesta prognoser är säkrare på höstarna, både när det gäller om det skall blåsa och hur mycket det skall blåsa. PÅ somrarna tycker jag att ”om” kan prognostiseras rätt väl medan ”hur mycket” brukar missas ibland. Det brukar vara minst att par gånger per sommar vi ser vindar på drygt 17 när instituten knappt varnat för kuling. Prognoserna på våren tycker jag brukar vara sämst.
Generellt verkar det också vara mycket lättare att bedömma verkan av lågtrycken som kommer via Island och sydnorge än de oberäkneliga rackarna från Polen.
-
På väg, tror jag. Jag har bl.a. skrivit en rätt lång sammanställning marknadens alla vågbrädor.
Nummer 2 är lite försenat på grund av att de inblandade layoutarna har lite annat att göra också. Det är inte lätt att få till en tidning med enbart ideellt arbete.
-
Jo, trick som willy skippers blir lite svårare att sätta på en ”lugn” bräda. Om det är något Starboard har fått kritik för i tester så är det just att de inte har så bra ”pop”, dvs de är inte lika lätthoppade på plattvatten som brädor som t.ex. Maui Project Style. Starboard Carve är inte heller någon utpräglad freestylebräda, mer åt freeridehållet. Snurrtrick och grejer är ju också svårare på större brädor så om du satsar seriöst är ett alternativ att välja en minre Carve (99) om du hittar.
Tyvärr går det ju inte att hitta vad som helst på begagnatmarknaden och det är bättre att leta efter ett bra köp än fixera sig vid en speciell bräda. När man köper begagnat är det ju inte heller lika dyrt att byta bräda när man utvecklas.
-
Jag håller med om att det verkar klart smartast att hålla sig till begagnat. Det är i princip endast när man är prylfåfäng (eller kör väldigt mycket och väldigt bra) som köpa av nya prylar motiverar prisskillnaden.
Det skiljer en del i karaktären mellan olika brädor. Starboards brädor är t.ex. nästan undantagslöst väldigt lugna. Detta gör dem lättseglade till priset av att kännas mindre ”krispiga”. När man håller på att lära sig gippa är det dock väldigt bra med en lugn bräda. Onödigt studs gör att man snabbt tappar fart. Carve-serien borde passa dig bra om du hittar något.
