ola-h
Forumsvar skapade
-
Scott seglar Starboard och är en av de verkligt få i eliten som seglar på standardbrädor. En intressant detalj är att Scott i princip enbart kör modellen Acid 70 (70 liter) från 3.6 till 5.3, från Hookipa till Sylt och Kanarieöarna.
Hela iden med Acid-programmet är just att brädorna skall vara allround och funka till ett brett register av vågförhållanden och vindförhållanden. Just att man verkligen tänk på att brädan skall gå att rippa i taskiga vågor (läs Sverigevågor) är nog det som gjort att jag själv skaffat just en Acid 70.
-
Väldigt många av Naish’s teamriders på Maui körde Boxer, bland annat Scott Mckercher. Jag pravade inte själv på vattnet, men höll lite i det på land. Det ser ut att vara en rätt biffig buk och aningens hård rotation. Detta kan bero på hur seglet jag kollade in (Scotts) var riggat, det var superlätt vind den dagen.
Värt att notera är att Boxer egentligen inte har så jättemycket kortare mast än segel som NP Core eller Hot Psyclone. De ca 15cm man kapad gör dock stor skillnad eftersom man kan köra en kortare mast. Det vore kul att se bomlängderna, många av Hookipaseglarna gillar inte långa bommar. Att outlinen att dömma borde dock inte bomlängderna vara så jättelånga.
Hur som helst, att dömma av de bilder jag fick av Scott verkar Boxer inte hindra honom från att göra väldens tyngsta bottesvängar och kraftfullasta cut-backs.
-
Jag förstår. Det är intressant det där med seglarens vikt. Jag har själv känsla av (och har hört det sägas lite här och där av andra) att lättare seglare som jag själv (67 kg, knappast 62) klarar sig med färre brädor. Duktiga vågseglare kör rätt små brädor när det är mycket vind och/eller bra vågor och halvmycket vind. Lätta seglare klarar sig med en liten bräda även i ganska lätt vind.
Men som du säger, kräver man perfekt känsla i vågridningen med 5.3 för alla möjliga typer av vågor går det nästan åt två brädor hur som helst.
Att jag själv i praktiken har tre vågisar motsäger kanske detta lite…
-
Min personliga åsikt, inte fullständigt underbygg, är (som kanske framgått) att deltastringers i kolfiber och liknande påhitt är 90% marknadsföring, 3% förstärkning, 6% viktökning och 1% övrigt. En välbalanserad fiberfördelning och allmänt bra ihopsättning är vad som skapar den totalt sätt bästa hållbarheten.
Små skillnader i lay-up kan ge gigantiska hållbarhetsskillnader. Första serien av 2002 JP hade t.ex. ett lager glas mindre än vad som används nu. Lite, lite lättare, men inte så kul när en stor andel av dessa brädor nästan direkt gick av, dubbel trä-divinycellsandwich, deltastringers, kolfiber och heelbumpers till trots. Min gissning är att det snarare var en obalans i laminatet än ett för svagt ovanlaminat som var den egentlig orsaken till brotten. Det är en svår balansgång att välja mellan att optimera nuvarande konstruktion eller lägga till nya ”finesser”. Håller man fast vid en relativt klassisk konstruktion kan man hela tiden använda reklamationsdata och info från teamseglare för att optimera det hela. Men nya konstruktionen är man erfarenhetsmässigt på nollnivå när man börjar. Jag såg en (verklig) cut-away-modell av en 2002 JP och den ger verkligen visuellt ett supergediget och oförstörbart intryck och det extra glaslagret har inget med det hela att göra. En dröm för marknadsförarna. Verkligheten visade sig dock berätta en annan historia (utan det extra glaslagret i alla fall)Nyckeln till en brottsäker bräda är att tillåta lagom mycket flex.
-
Skall du inte ha sadwich skall du definitivt ha ett tyngre skum, minst 20. Jag skulle lägga ned lite tid på att fixa vacuum och sedan köra sandwich åtminstånde på undersidan. 3-4mm räcker om du vill bygga lätt. Sedan kan du biffa upp vävmängden på ovensidan och skippa sandwichen där, som ju vid helsandwichbygge är de svåra biten. Alla HiTech custombrädor, liksom nu även Sean Ordonez’s, Carl Hills och Bill Footes (dvs Rush Randles och Pritchardbrödernas alla brädor) byggs på detta sättet och håller superbra. Det ligger tre lager på hela däcket och upp till sju lager på sina ställen. grundlaminatet är rätt tjocka kol-kelvar-kol och förstärkningslagren är Kevlar. Med så mycket väv blir det inte så billigt och det gäller att ha superkoll på plastmängden om det inte skall bli tungt. Det är å andra sidan så som, menar vissa, några av de allra starkaste/lättaste brädorna byggs.
Obs att den här modellen blir sämre och sämre (viktmässigt) desto mer volym brädan får (tyngre skum än vanligt).
Teorin är att ett hårdare skum hjälper otroligt mycket för hela brädans stabilitet. EPS har dessutom ”minne” till skillnad från nästan alla sw-material. Det gör att man slipper bucklor på däcket och mjukhet under stropparna.
-
Surfers Paradise har redan agenturen för Powerex.
-
Men du valde ändå till slut att köra bara ”riktiga” vågisar?
-
Lättare och styvare brädor behöver inte vara ömtåligare mot slag. Kolla bara på en bra custom, klart lättare än produktionsbrädorna och ändå mycket slagtåligare, speciellt runt kanterna. Hemligheten? Helt enkelt bättre ihopsättning, större noggrannhet och mindre spackel.
MP är dock byggda ”fabriksmässigt” hos Cobra i Thailand, precis som nästan alla andra brädor. Där kan visserligen beställaren (F2) välja mellan ett gäng olika kvalitetsnivåer på bygget, men även om de (troligt) valt den högsta gäller detta också de flesta konkurenter i klassen. Varje beställare har givetvis också rätt att välja material mm, men här tror jag inte F2 gjort något speciellt. Möjligen kan man gissa att F2 valt en relativt ”straightforvard” konstruktion utan massa marknadsföringsmässiga och viktkrävande gimmickar som dubbelsandwich, konstiga kolstringers mm. Resultatet blir lägre vikt och kanske lite lägre hållbarhet för vissa speciella typer av belastningar.
Staffan verkar jag vara tung på prylarna så om de håller bra för honom…
-
Surfers Paradise har, så vitt jag vet, agenturerna både för HPL och Chinook, bara att de i praktiken inte tar in prylarna. Om man frågar snällt kanske de beställer.
HotSailsMaui.Se kommer ta in NoLimitz master och förlängare.
-
Det händer en del på vågbrädessidan nu, speciellt när det gäller lättvind. Flera märken kommer till 2003 förlja RRDs exempel och låta alla vågisar vara lika långa och sedan variera bredd, tjocklek, rails mm. Man låter till och med rockerkurvan vara nästan samma genom hela linjen vågisar. Det här har mest effekt för lättvindsbrädorna som ju blir kortare och kortare. En modern lättvindsvågis är numer strax under 250cm lång.
Något att tänka på i sammanhänget är att väldigt många av Mauiseglarna sällan kör större än 5.3, möjligen 5.7, även om det är väldigt lite vind. Jämfört med Sverige handlar det mycket mer om att byta bräda än att byta segel när vind och vågor ändras. Är det lite vind skippar man hopp, men väljer en bräda med mer volym för att lättare kunna guppa ut genom vågorna. Med den nya trenden med samma rocker och längd på alla brädor får man, precis som vågridaren vill ha det, mer lika svängegenskaper på de små och de stora brädorna. Vad som händer med bumpandjump-prestanden med 6.2 är däremot mer tveksamt. Min gissning blir att brädan blir mer krävande med stora segel. En kortare rocker kräver mer aktiv teknik och bra belastning av brädan för att komma igång och det blir överlag lite mer kämpande och bändande när man ligger nära den undre planingsgränsen för att det hela skall funka.
-
Ja Staffan, nu så här i efterhand kanske en större MP skulle varit bättre på Maui. Även om 8’2″an funkar med 5.3 och drag visade det sig ju att 5.3 helt utan drag inte var en lika bra parhäst till 8’2″an, i alla fall inte i kombination med 82 kilo eller vad det är.
Då var det nästan så att min vikt och min 7’10” funkade bättre till lätt 5.3. De två sista dagarna lånade jag en Keith Taboul-shaopad 8’2″ på 72 liter. Väldigt lik min Levi-bräda i shapen, men lite större. Jag tyckte inte skillnaden i planing eller hur lätt det var att ta sig ut var direkt avgörande, men 8’2″an höll farten på vågen klart bättre när det var lite segt. Lite extra bredd (ca 54cm, min ”Levi” är under 51) och lite extre fett i railen gör sitt till.
Jag hämtade min Acid 70 igår och bredvid min Levi ser den inte så mycket större ut. Jag tror dock ändå Aciden kommer funka bra mycket bättre i sega Sverigevågor på grund av sin rätt rejäla bredd i tailen. Acid 70 är visserligen bara 52cm bred, men den speciella (paralella) outlinen gör att jag tror den snarare funkar som en ”vanlig” 54 centimetare.
Vi har för övrigt lite film på dig och Mattias. Jag skall försöka klippa ihop lite, så får ni komma över och kolla någon gång.
-
Jag var och hämtade min nya Starboard ACID 70 där igår, men såg inte mycket Maui Project i butiken. Jag tog faktiskt också med mig en bräda med Maui Projekt-loggor på från just Maui, men det är egentligen en Keith Teboul-shapad Quatro, gjord åt Levi Siver. Skön bräda i alla fall.
-
Jag köpte den av Mackan/Surfers Paradise, men jag vet inte om de egentligen för den. Ring och kolla och hälsa från mig.
-
Jag har en Liberty kolförlängare för RDM som har funkat bra. Jag vet dock inte om den är bättre än andra förlängare på att stå emot domkrafter. Den förlängre jag har har Streamlines block/clamcleat fastskruvad längs ned, och det är nog en hållbar bit metall.
-
Bump and Jump vågåkning går förståss bra, men riktig vågridning funkar inte så bra. Det har varit en hel del ”photo shoots” här på Maui och det är otroligt hur stelt det ser ut när vågripparna skickas ut på Hookipa på freestylebrädorna. Givetvis får de sväng på prylarna, men det krävs mycket kraft och gammalt klassiskt bakfotstryck med vrid i bottensvängen. Fart och skär försvinner nästan helt.
Givetvis finns en hel del kompromisser mellan rena vågisar och rena freestyle.
