ola-h
Forumsvar skapade
-
Sean Ordonez tillhör ändå dem man ofta ser på bilder och i reportage i världens alla surftidningar. Att han dessutom shapar världen antagligen hetaste vågbrädor gör ju inte saken sämre. Jag skulle tro att hans reklamvärde är minst lika högt som det hos exempelvis Nik Baker, trots att Nik ju till och med vunnit en del stora vågtävlingar. Dock har du nog rätt i att reklamvärdet på Sean är ännu högre för Hot än det är för North som definitivt har mer racinginriktning på sina grejor.
Ola H.
-
Finns den eller kommer den att finnas på DVD?
Ola H.
-
Fiberspar har sålt sin sportdel till Exel. Windsurfingprodukterna finns
fortfarande på nätet under Fiberspar Windsurfing.Ola H.
-
Nja, även om tyskarna givetvis går tillväga med sedvanlig tysk noggrannhet (Sieben tonnen ausrustung, lesen sie die diagrammen in nächsten heft) tycker jag nog att Widsurfs tester säger mer. Detta gäller iallafall våg- och freestyleprylar som är det enda jag håller koll på. Engelsmännen lyckas förmedla den så viktiga känslan hos de olika brädorna (eller seglen), något jag inte ser hos tyskarna. Detta trots tyskarnas nya ”känslodiagram” som ju ger en väldigt precis, men tyvärr inte trovärdig bild av det hela.
Ola H.
-
Jag vet inte hur det är i verkligheten, men man kan ju lätt tänka sig att Exel fortfarande producerar Fibersparmasterna i deras gamla maskiner i deras gamla fabrik och kör andra grejor, som North m.fl., i Finland. NP och Fiberspar känns ju extremt lika i uppbyggnad och konstruktion men North skiljer sig en del. Frågan blir liksom om NPs master nästa år mer kommer likna Norths.
Ola H.
-
Ja just, det hade jag glömt, faktiskt. Faktum kvarstår dock; NPs master kommer att tillverkas på Exelfabriken (enligt NPmaui) i fortsättningen.
Så vitt jag vet betyder detta att vi Neilprydemastköpare kommer få våra långa, svarta, kolstinna pinnar tillverkade i Finland. Mer bastu-, knivslagsmåls-, backhoppnings-, rally- och Kosken-känsla, alltså.
Med lite tur kanske något leter sig ut till ”Factory Outlets” i närheten av Mäntyharju och Kiihtelysvaara.
Ola H.
-
När är det vågor? När är det vind? Babord eller styrbord?
Ola H.
-
Det är bara att såga outlinen med en sticksåg och sedan slipa profilen med en bandslip, eller nå’t annat lämpligt. I mitt fall helt ovetenskapligt. Faktum är att jag tycket det är rätt svårt att få till en bra profil om glasfiberplattan är enfärgad som t.ex. G10. Att jobba i klassiska två/fler-färgade plattor är mycket lättare.
Skall man göra racefenor är det nog viktigt att man håller järnkoll på profilen. På en vågfena har jag en känsla av att flexen nästan betyder mer förutsatt att profilen inte är helt uppåt väggarna.
Ola H.
-
Jag väger iochförsig bara 65 kg, men jag har kört 5.7 (NP Core) på min Proof med hyfsade resultat. Den Proofen jag har är en 249:a byggd åt Vidar Jensen och jag vet inte om shapen liknar Proof standard. T.ex. har den extremt tunna kanter, speciellt fram runt framre stroppen (tunnare än RRD MPE 248, till och med) och rätt lite volym (gissningsvis en bra bit under 70 liter).
Hur som helst, brädan går att köra med 5.7 och sticker iväg rätt bra faktiskt. Som väntat är dock höjdtagningen inte direkt lysande. Jag har shapat till en egen fena, 23 cm med mycket mjuk topp men styv och tjock bas som jag använder till 5.7 och ibland 5.0. Fenan jag fick med var en Cutre, eller nå’t, 20cm i G10 med rätt styv topp. Jag tycker inte den var så skön. I rejält drag med 5.0 i onshore är den OK eftersom den svarar på tryck rätt bra, men i sideshore känns den bångstyrig. Min 23:a känns nästan lika loose och mer förlåtande. Jag har också provat en Fins 19cm i G10 med lite mjukare topp och mer svep. Den är bättre men inte superbra.
Ola H.
-
Vad har du för bräda egentligen och hur mycket väger du? Är du säker på att den inte klarar en 5.7:a.
Ola H.
-
En stall tack är, så vitt jag vet, ett slags helikopter tack. Mer precist, man börjar mer att lova upp och slänger sedan seglet ned mot vattnet snett framåt. Släng masten lite före, men tryck till med bakhanden presis i släppögonblicket. När du fortsätter lova kommer, om du fått till det. seglet att få vind under sig och blåsa upp igen rakt in i dina väntande händer. Fortsätt nu som i en vanlig helitack.
Lätt som en heliumfylld plätt.
Ola H.
-
Jag vet inte så mycket om specifika brädor. Det är lätt att efter att ha sett en eller ett par chrashade brädor av ett visst märke tro att dessa är sämre än genomsnittet. I själva verket krävs nog ett lite större urval för att kunna göra några konkreta uttalande. Med det sagt, jag har inte sett flera kraschade sw Mistral än några andra liknande brädor. Som jag sa tidigare, de flesta serietillverkade sw-brädor är nog rätt likvärdiga. Subjektivt verkar dock (våg-)brädorna blivit lite mera förstärkta runt t.ex. nosen de senaste två åren. En bra byggd custombräda kan ju i stort sett ha en oförstörbar nos och det vore ju konstigt om inte seriebrädorna kunde bli lite bättre på detta område. Nosskador är ju trots allt mycket vanliga.
Ola H.
-
Varför söker du en custombräda? Är det för att du vill ha något udda, något extremt lätt eller extremt starkt, är det för du är extremt lätt eller extremt tung eller för att du vill ha någon icke-standard-shape?
Många av de ”stora” customtillverkarna gör de många brädorna i några standardshaper. Vill du ha äkta custom måste du prata med shapern och kunna beskriva vad det är du vill ha. Detta kräver både mycket av dig och av kommunikationen mellan dig och shapern.
Det hetaste märket för vågisar torde vara Quatro. Andra Hawaiibaserade tillverkare är Naish, V2max och Hitech. V2max bl.a. tillverkar brädor med JP-shape men lättare och starkare. På Kanarieöarna tillverkas Proof av Carlos Sosa. Mattias Holmerg tillverkade antagligen Sveriges bästa brädor under namnet S-17, men så vitt jag vet har han slutat. Ulf Larsson tillverkar CLS-brädor i Varber i en mycket fin verkstad, men han gör mest tvivelaktiga kopior av standardbrädor och dessa har väl inte direkt toppenrykte.
Ola H.
-
JP byggs av Cobrafabriken i Thailand precis som Mistral/Naish, RRD, Fanatic, Tiga m.fl. Själva byggkvaliten på alla dessa brädor är alltså likvärdig. Dock väljer givetvis varje märke lite olika material och konstruktionsvarianter. JPs brädor verkar vara hyfsat ordentligt förstärkta, en del med dubbel sandwich och ”bra” fiber. Det man ibland kan se på kraschade seriesandwichbrädor (Cobra och andra) är att fibern är lite dåligt genomvätt och att det på vissa ställen använd ganska lite fiber. En bräda med mycket sandwich men lite fiber blir hård och styv men mer känslig för brott vid extrema belastningar.
Jag har inte hört om några speciella problem med just JP, så antagligen är de minst lika starka som de andra märkena. Om jag inte minns fel har de också någon typ av ”brottgaranti” på sina vågbrädor.
Ola H.
-
Jag skulle gissa att mellan NP Freeride och Freeride pro (490?) är just IMCS-skillnaden det som spelar minst roll. Pro masten har mer kol, är ett halvt kilo lättare och har lägre tyngdpunkt. Dessutom känns lättare master med mer kol styvare i praktiken än tyngre även om de har samma IMCS.
Jag har kört samma segel med likvärdiga, men olika styva master. Det är definitivt inte så att seglet inte fungerar, det blir bara lite annorlunda.
Dock, med vikt och allt annat inräknat tror jag att segel kommer kännas bra mycket ”crispigare” med Freeride Pro.
Ola H.
