rasmus_w
Forumsvar skapade
-
Man ser utan tvekan hur rejäl stagning påverkar riggen. 🙂
-
Och innan nån speedseglare kommer och berättar för mig att jag inte vet vad jag snackar om så kan jag väl säga att jag är fullt medveten om att många speedare kör på principen största möjliga segel och så mycket twist det bara går och att de ofta seglar väldigt fort.
-
Cambers gör stor nytta även i platta segel. Dels behöver även ett platt segel vara väldigt stabilt om man ska hålla det i väldigt mycket vind och dels så har cambers en fördel till: set ger seglets framkant en mycket mer aerodynamiskt korrekt profil. De första camberseglen hade vad jag vet ungefär lika mycket buk som de camberlösa seglen och de var inte mycket stabilare men de var ändå överlägsna.
Däremot tror jag att orsaken till att de tidiga 90-talsseglen var så platta var att de var radiellt skurna. Luftströmmen över ett radiellt skuret segel störs av alla sömmar och bästa sättet att minimera det var att göra seglen väldigt platta. Nackdelen var ju att kombinationen platt segel och väldigt mycket twist gav ett segel som behövde galet mycket vind för att komma igång. När Neil pryde släppte VX, som var horisontellt skuret, blev buken genast lite djupare i seglen även om VX-serien och andra samtida segel fortfarande var platta med dagens mått.
Nästa hopp har jag en känsla av kom med de breda mastfickorna. Jag har inte kollat så noga men NP RS4 såg i alla fall ut att ha mycket djupare buk än RS3.
Dina twistidéer tror jag på. De extremt lösa akterliken finns framförallt för att raceseglare ska kunna segla fort i väldigt byigt och choppigt vatten, man vill ha ett segel som ger fullt drag i vindhålen utan att för den skull vara okontrollerbara i byarna. En del har föreslagit att även speedseglare (på vatten) borde kunna segla fortare med lite tajtare akterlik, för de seglar inte i lika choppigt vatten och de tajmar ofta sina åk med en rejäl vindby och har därför inte riktigt samma behov av att ha kraft i vindhålen. Med ett tajtare akterlik skulle de kunna få samma drag med ett mindre segel och samtidigt ha fördelen av att ett litet segel har lägre luftmotstånd. Jag har för mig att Ian Fox är känd för att rigga på det viset. På is, där underlagets friktion är ännu lägre så borde behovet av twist vara ännu lägre.
-
Oorganisationslära låter väldigt intressant och verkar väldigt relaterat till mycket av det som hänt de senaste åren: Al-Qaeda, flashmobs, Steffo, Open Source-rörelsen och ungefär hur många internetrelaterade fenomen som helst… Eller har jag fel?
Fast oj vad långt från vågsegling man kan hamna fast inlägget jag kommenterar skrevs på Maui. 🙂
-
Du har i princip samma situation om du slörar i 40 knop när vinden blåser 20 knop. Minsta utskotning så blir det broms.
Däremot har jag en lätt känsla av att du sätter likhetstecken mellan camber och djup buk. Det har gjorts väldigt platta cambersegel, kolla t.ex. raceseglen från mitten av 90-talet.
-
På Q8 Cup i Linköping -88 eller så, vann Anders Bringdal bland annat en stor dunk motorolja, om jag minns rätt. Delades ut med repliken ”Det kan din BMW behöva, den drar väl fem liter milen eller så”, har jag också för mig.
Vad han mer kan ha vunnit minns jag inte.
-
Vad jag blir mest nyfiken på:
1: Hur många i den listan tävlar fortfarande. Att några i listan gör det vet jag redan, men inte hur många.
2: Hur många i listan surfar fortfarande?
3: Har alla i listan fortfarande liv och hälsa i behåll? -
Eller för den delen osannolikhetslära.
-
Bara för skojs skull så kattenpejstar jag lite från Wikipedia:
Pannkaksis är en typ av is som kan bildas i kraftigt skiktade havsområden, som Skagerrak och Kattegatt utanför den svenska västkusten. Ett alternativt namn är tallriksis eller i Bohuslän uppsköddsis.
Vatten som kommer in från Nordsjön är saltare än vatten som kommer ut ur Östersjön genom Öresund och Bälten. Ju saltare ett vatten är desto lägre fryspunkt har det. Mellan vattenmassorna bildas en kraftig gräns, en så kallad haloklin.
Kallt, saltrikt och därför tungt vatten från Nordsjön (kanske 3,5 % salthalt och -1,5°C) sjunker ner under det sötare och därför lättare vattnet från Östersjön (kanske 2 % och 1°C) när vattenmassorna möts i Skagerrak och Kattegatt.
Om nordsjövattnet kylts ner till under östersjövattnets fryspunkt, innan det överlagras av österssjövattnet, kan det kyla ner det undre lagret av östersjövatten så mycket att östersjövattnet fryser till is. Det bildas då ett sammanhängande islager på många meters djup. Isen som bildats på djupet är lättare än det omgivande vattnet och försöker därför att stiga uppåt. Det ovanpåliggande vattnet hinner inte undan utan isskiktet bryts sönder. Dessa mindre isstycken fortsätter mot ytan på högkant för att minimera vattenmotståndet. Till ytan kommer isen som små runda pannkakor av is. Ispannkakorna kan snabbt frysa samman och då kan på några timmar stora sammnhängande och svårforcerbara isfält bildas.
Om de små isbitarna stöts mot varandra innan de fryser ihop får pannkakorna eller tallrikarna uppvikta kanter.
-
Utan att själv ha varit dör så tycker jag det låter som Kap Verde skulle kunna vara nåt för dig.
Ta med vs hyra är en evig tvistefråga. Viktiga parametrar är vilka grejor du har och hur kräsen du är med prylarna.
Man kan räkna ekonomiskt. Det kan kosta rätt mycket att flyga med prylarna men brädhyra kostar hela tiden. Rätt vanligt är att flygfrakten kostar ungefär som tre veckors hyra, men det beror på vilken deal du får, flyger man charter är det inte ovanligt att brädfrakten är gratis.
Hur petig är du med dina prylar? Hyrstället kanske just har fått leverans av nya brädor eller så ska de straxt få nya och då kan brädorna ha hunnit bli rätt nergångna. Gillar du barfotasegling kan bristen på halkskydd vara en jobbig överraskning. Bli inte förvånad om du kan få villken längd på hängselelinorna du vill så länge du vill ha 24″. Vidare är det inte så vanligt att seglen är riggade med toppmaster i 100 % kol och brädorna är säkert inte av dyraste, lättaste konstruktionen.
Å andra sidan, som fattig student seglar du kanske på de grejor du haft råd med och inte de grejor du skulle vilja ha och då kan hyrgrejorna kännas som ett lyft. Dessutom finns det ofta många olika brädtyper att välja på, kul om du vill utforska skillnaderna mellan dem.
En annan sak att komma ihåg är att en vecka är rätt kort tid för en surfresa. Det finns knappt ett enda ställe som är så vindsäkert att man inte kan råka pricka en helt vindlös vecka mitt i vindsäsongen. Jag försöker att alltid resa minst två veckor om det går.
-
Är iofs lite nyfiken på vad som kan anses som riktiga verktyg. Antar att det är nåt med väldigt lång hävarm och rejält tjockt gods, alternativt nånting som matas med en riktigt rejäl kompressor?
-
Instämmer med föregående talare. Jag har flera gånger försökt undervisa från brädan och (i och för sig kan brädvalet segla roll) och varje gång insett att det är rätt svårt. Det är enormt mycket enklare att åka omkring i båt.
Har ni förresten iDo eller simulator? Det gör det hela mycket enklare.
På det stora hela tror jag det kommer gå bra. Så mycket entusiasm som ni har kommer väl inte kursdeltagarna våga hålla sig från vattnet när det kommer vind. 🙂
-
Haha, om jag inte minns rätt så bildas den UNDER vattnet, en bit ner i nåt slags språngskikt där antingen salthalt eller temperatur ändrar sig snabbt (minns inte vilket), och när den bildar flak så flyter den upp till ytan.
-
Jag tror vi har kört en del diskussioner om det här förr. Det finns en hel massa folk som tycker att vindsurfing ska förbli en liten sport så alla får plats på vattnet.
Kan väl lika gärna inflika att jag inte håller med. Blir vindsurfing bortglömt så utvecklas färre produkter, stordriftsfördelarna försvinner mer och mer så allt blir ännu dyrare, och i slutänden är jag rädd att det till och med kan bli trängre på vattnet. Kolla på hur många som protesterar mot situationen på Torö och i Fituna, om det rörde sig om tusentals eller tiotusentals protesterande vindsurfare så är jag övertygad om att det skulle hända mycket mer.
-
Absolut, så länge jag kan hålla mig hyfsat skadefri (det har gått rätt bra de flesta år så det borde ju gå rätt bra nu med) och inte kvaddar formulagrejorna i nån dum vurpa så borde jag få betydligt mer tid på vattnet. Visserligen upplever jag att man inte automatiskt får massa ork i hårdvind för att man seglar mycket lättvind (lättvind brukar vara mer styrka, hårdvind mer kondition), men känslan i en formula är betydligt mer lik känslan på en småbräda i hårdvind än vad känslan på min freeride var.
Men det hindrar inte att jag tycker de senaste årens surfresor har gett rätt mager utdelning. I Hurghada augusti -08 så fick jag ungefär fem dagar vind, ungefär 5.7, på två veckor, och hade jag orkat segla heldagar i Marocko så hade jag fått ungefär samma antal seglingsdagar, fast på tre veckor. Så vad jag mest är ute efter är att få större andel vinddagar på mina surfresor. Plus att jag helst åker nån annanstans än till Gran Canaria i juli. Visst, man får segla 3.7 eller mindre jämt, men att bo på södra Gran Canaria känns lika kul som att bo i ett grustag…
