[s]

Du hade en fråga till.

Jag betalar 198kr per år för en småbåtsförsäkring. Eftersom jag har två ”båtar” har jag därmed två försäkringar.
Det är fullvärdesförsäkringar och gäller hela utrustningen till ”båten”, dvs rubbet. Och det gäller allt, strandning, grundstötning, haveri, stöld, brand…
Den gäller tom då jag har den i våran klubbstugas brädförvaring som ligger långt från hemmets lugna och låsta vrå.

För att få det billiga priset skall man ha en hemförsäkring med drulle inkluderat (vilket inte är dyrt heller) hos bolaget.

Bolaget heter Salus Ansvar (man behöver inte vara nykterist längre som man behövde hos gamla Ansvar, tur är väl det).
http://www.salusansvar.se

Staffan

[s]

Det var ju bra att Taboun trivs!
Och 6.4:an också.

Jag har ytterligare en Tabou till salu om du vill trivas ännu mer.
Nu är den inte ens seglad, den är helt ny, ouppackad.
En Tabou Wave 254, 55, 82L. En 2001:a.
Köp den om inte din lagning av din RRD fungerar. Billigt för stamkunder! 😉

Staffan

[s]

Lös bara inte ut den från Posten. Till slut skickar posten tillbaka den till SP. De lär ju inte kräva dig på porto eftersom du inte beställt den.

Staffan

[s]

Stackare!

Troligen har du deformerat undersidan genom höga hopp eller liknande. Den har helt enkelt tryckts ihop och veckat sig av trycket från riggen via mastfoten och dina fötter, detta samtidigt som vattnet vill hålla dig uppe. .
Det finns en risk att du förändrat rockern på brädan även om det troligen är mycket lite.
Lagningen måste innebära att de tar bort en ordentlig bit av sandwich på botten och upp på sidorna. Och sedan lagar den med ordentlig överlappning av väv på alla håll och kanter.
Den kan bli bra men den blir inte riktigt lika lätt, det får du kanske räkna med.

Plastskador och Montage! Låter bra på att plasta prylar, typ motorbåtar och plastekor…
Ring dem och fråga om de har erfarenhet av att laga sandwichbrädor och om de vacumsuger och fixerar brädan då de härdar den. Fråga vilken sorts väv de använder (om din RRD är av senare årsmodell har den kolfiberväv runt om) och fråga vilka vikter de har per kvadratmeter på väven. Fattar de inte vad du pratar om så skulle jag aldrig lämna min bräda till dem. Om de ger ett någorlunda vettigt svar – ring Ulf ”CLS” Larsson i Varberg och fråga om det låter OK. Uffe kan garanterat laga den på bästa sätt och han kan också göra bedömningen om det är möjligt eller omöjligt att laga den. Telefonnummer 118 118.

Jag har varit med om ett liknande problem en gång, men det var min snowboard som pajade. Den lämnades till ”kleti-och-pleti-skidlagningar-ab” som säkerligen var duktiga på att laga slalomskidor tillverkade under 80-talet med vanliga PE-belag och skumkärnor. Men jag kan försäkra dig att de inte var duktiga på snowboards med knäckta stavlaminerade träkärnor och stålkanter. Jag kan inte fatta att ”kleti-och-pleti” inte satte stopp för lagningen själva, de måste insett att de inte klarade att laga den vettigt.
Jag påpekade mina synpunkter till försäkringsbolaget om att jag trodde att den var omöjlig att laga på ett vettigt sätt i ett brev. Jag bifogade bilder på den trasiga brädan. Men jag sa också att om de önskade försöka var det OK för mig såvida att de ersatte mig med en ny om brädan inte höll.
I alla fall. De lagade min bräda och det kostade försäkringsbolaget en ordentlig slant, det såg förjävligt ut vilket jag direkt ringde och påpekade för försäkringsbolaget. Jag var så övertygad om att jag skulle köra sönder den igen så jag var lugn som en filbunke. Du skulle verkligen sett lagningen… herregud… stålkanten var inte ens rak och det var fel sorts belag ilagt. Och mycket riktigt, den pajade efter två repor (jag behövde inte ens hoppa…). Eftersom försäkringsbolaget var informerade hela tiden och själva hade valt tillvägagångssättet protesterade de inte en sekund utan gav mig en ny bräda som jag köpte dagen efter. Jag fick behålla den gamla brädan, den fick tjänstgöra i en grusgrop under kommande sommar.

Jag har haft många försäkringsskador i mitt liv, både på mig själv (agh!) och på mina prylar. Och en sak vet jag: försäkringsbolag gillar skrivna brev, kvitton och bilder. Samt att du ringer upp dem och verkligen diskuterar ditt problem med dem, vad du är orolig för och att du vill att ni TILLSAMMANS skall lösa detta problem på bästa sätt. Se till att du pratar med samma person hela tiden. Om han/hon inte finns på plats så ber du dem ringa upp. Om de inte gör det så ber du chefen ringa upp.
Vägledande i diskussionen med dem är att du vill ha en hel bräda som fungerar lika bra som denna gjorde för du var sååå nöjd med den! Oj, vad du var nöjd. Du kände den utan och innan. Beskriv gärna lite hur den känns för då kan du senare hänvisa till det om lagningen inte blir bra: ”Den känns inte alls som förr, den är…” bla, bla, bla.
Och sedan måste du påpeka att du inte vill att de skall lägga ut onödiga pengar för en lagning som kan misslyckas pga att de har kontakt med en plastare som inte har erfarenhet av brädlagningar. Du får inte säga att det är en dålig plastare för det är det säkert inte och han kanske har gjort många fina lagningar till försäkringsbolaget tidigare (eller är släkt med försäkringsmannen…), men han kanske inte kan lag brädor. Det är just det du vill bli säker på att han kan. Om han kan det är det ju skitbra.
Det skall hela tiden vara alternativet att laga den riktigt eller köpa ny som gäller. Du får aldrig prata, eller ens nämna att du inte skulle få ut något av försäkringen. Det alternativet finns aldrig! Jag kan försäkra dig om att försäkringsbolag inte är sugna på att lägga ut onödiga pengar, de hatar lika mycket som du att få göra saker två gånger. Du gillar det inte pga att du kanske missar seglingsdagar och de ser att pengarna rullar.
Rekommendera att ni tillsammans tar kontakt med den tänkta plastaren och ber honom beskriva vad han tror är problemet och hur han skall fixa det. Ring Ulf Larsson (eller om det finns någon liknande snubbe i närheten av Vaxholm) och hör om det låter OK. Om det inte gör det, be din försäkringsman ringa Uffe.

Om de fortfarande vill använda sig av en tveksam metod, se då till att dokumentera brädan ordentligt innan.
Väg brädan och ta bilder på den innan du lämnar iväg den. Påpeka skriftligt för försäkrnigsbolaget om du känner dig tveksam. Bifoga bilder. Säg att du vill ha försäkringar att du får ut en ny om lagningen misslyckas.

Be om en skriftlig beskrivning av hur den tänkta plastaren skall laga den – innan han sätter igång. Be om en förklaring av det tänkta resultatet och om han tror att den kommer vara som förr.

Väg brädan när den kommer tillbaka, fråga Uffe om vad som är en rimlig viktökning. Är den onormalt mycket tyngre, räkna ut hur många % det är och påpeka det för försäkringsbolaget. Det låter mycket mer med 15% i viktökning än ett kilo…
Ta bilder på brädan då du får tillbaka den innan du börjar segla igen.

Sedan: Kör så det ryker, känns den bra? Dåså, lagningen har lyckats och du seglar lycklig vidare. Pajar den en gång till så är det bara att plocka ut en ny – för de kan ju inte göra samma misstag igen… eller?

Surfa lugnt – eller inte! 😉

Staffan

[s]

http://www.planetwindsurf.com/

Kolla på den. Info, väder etc.

Staffan

[s]

Äh… Så kan du inte tänka!
Börja med att övertala dig om att du skall göra en framåt! Den är enklast.
Och så börjar du hänga lite i bakåtloopar.
Sen kommer resten med lite träning.

Staffan

[s]

Hej lille skutt

Lite looperfarenheter från mig, alla har varierande teknik beroende på seglingssätt. Det gäller att du hittar din egen – vilket kan ta ett tag.
Kolla tex på Jason Polakow, Francisco Goya och Josh Stone – ta en titt på deras puchloopar. Alla gör dem men de använder väldigt olika teknik.

Här försöker jag beskriva lite av det läbbiga/svåra i looparna som jag upplever det. Kruxet helt enkelt. Det finns så många andra som beskriver hur man skall göra dem.

Framåt:
Psykiskt svår, tekniskt enkel.
Övertala dig själv, säg det till kompisarna, segla framför dem – gör det. Du MÅSTE ha bestämt dig! Ja, verkligen!!! Tvivlar du på om du vågar så vågar du antagligen inte – övertala dig själv igen. Gå igenomhoppet i huvudet, tänk på vad som händer när du gör olika saker – skotar in, ut etc. Övertala dig själv! Igen! Och nu…
Det värsta de första gångerna är att det inte händer något den första millisekunden. Då släpper ofta de flesta. Om du är det minsta tveksam så kommer även du släppa nu. Men – om du håller i några millisekunder till så säger det swop – och du roterar snabbt. Tada!
Du kommer antagligen landa på sidan eller ryggen men du kommer att skrika av lycka!

Bakåt:
Psykiskt lätt, tekniskt svårast.
Enkel att börja med, mycket svår att sätta landningen!!
Svåraste i början är att få hänget, du skall hänga lite upp mot vind – inte rotera. Hur länge du skall hänga beror på höjden. Riktigt höga loopar hänger de till de fallit halva vägen ner – kolla Polakow. Det har jag aldrig upplevt…
Efter hänget – då du vänder på toppen – kollar du över axeln ner mot landningen, där ligger den orörd. Nu är det svårt… Skotningen nu beror på hur högt du är. Indraget lite rotation – utskotat mycket (se push). Har kommer du kracha hur många gånger som helst (eller så är du ett underbarn i vindsurfing).
Svåraste loopen tekniskt. Lättast att starta med för om du misslyckass får du bara ett mindre ryggplask (efterom du antagligen kommer hänga till du landar).

Push:
Psykiskt svår, tekniskt svår.
Här finns det olika tillvägagångssätt beroende på höjd, teknik, upphopp etc – jmfr ovan om de olika pro-seglarna.
Kruxet tycker jag ligger i övergången mellan den snabba rotationen (då du skotar in framhanden och snabbt kollar över axeln) och då du får tryck i seglet på motsatta hållet=backvind=push. Du måste stoppa rotationen för annars fortsätter du snurra och krachar ordentligt. Det gäller att få fram seglet med ordentligt tryck, om man inte får fram det kan det fungera ändå om man har mycket god höjd – annars landar man i seglet. Om man då landar med knäna först så spräcker man rutan i seglet och kan även spräcka rutor ovanför bommen med huvudet – det kostar exakt 650kr att laga….
Har man väl fått trycket i seglet så kan man landa utan att slå sig alltför mycket… Trycket fångar liksom upp dig likt som om du skotar in ett vanligt hopp – här är det bara på andra hållet….
Svår loop tycker jag, men det närmar sig – jag börjar få koll på rotationen efter ett antal ”överroterade” bakåtloopar. De som verkligen kan den säger att de är mycket lättare att göra på mindre vågor och mycket lättare att landa än bakåtloopen.

Cheese:
Psykiskt lite enklare än framåtloop men svårare att sätta. Speciellt landningen.
Tricket är att hitta en brant våg, att inte höjda upp för mycket och att hoppa upp ordentligt, luta sig lite bakåt och kolla mot masttoppen. Vänta lite så du kommer upp ordentligt innan rotationen – i annat fall kommer du flyga långt i sidled. När du sedan flippar runt så går det fort (poff-poff när seglet slår runt) och då kommer du till det svåraste. Jag har inte riktigt fått koll på detta än men de jag satt har jag lyckats fånga upp rotationen och höjden med ett utskotat och bakåtdraget segel. När du bromsat upp rotationen så är det mer en fråga om att landa ett högt bakåtlutat hopp – skota in succesivt och landa på aktern.

Lite tips från ett fruset Göteborg!
I morgon skall det blåsa!

Staffan

[s]

Tennisarmbåge är vanligt förekommande hos vindsurfare.
Detta låter lite som tennisarmbåge. Men det kan även vara en överansträngning av biceps – då hjälper stretch och vila.
Tennisarmbåde däremot är lite mer komplicerat.

Symptom: Det ömmar i armbågen, ned i underarmens muskler på utsidan (om man klämmer på ”filén” på utsidan brukar det hjälpa) och man känner sig orkeslös efter ett tag.
Det kommer snabbare och oftare då det är stökigt och studsigt.

Orsaken är en nerv som är överansträngd. Om man trycker på den så bedövas den och smärtan försvinner. Att stretcha underarmen ordentligt efter några repor brukar också hjälpa.

Första hjälpen för tennisarm är värme och att dra en rem runt armbågen vid muskeln. Alltså högt upp på underarmen. Gärna får det vara en liten kudde som trycker precis på nerven. JAg har tagit en vanlig kardborrerem runt underarmen utanpå våtdräkten. När jag kör kortärmat så har jag ett vulcanskydd med rem (finns ett speciellt för tennisarmbåge).
Detta har jag kört med i tre år ca. 50 dagar om året så det funkar verkligen.

Långsiktigt så hjälper att träna armarna och stretcha mycket. Inte bara underarmarna utan myckte stretch på biceps och triceps måste göras.

Lycka till.

Staffan

[s]

Kolla VVK:s fotogalleri på http://www.apelviken.nu!

Vi har bilder från Stormen och även bilder från dagen efter då vi var i Stranninge och seglade. Bilder från detta hittar du under den nya rubriken SPOTCHECK.

Staffan

[s]

Japp!

Nu är det fixat. De lagade det i natt.
Det var tur med tanke på att man ”ser rött” när man kollar på DMI:s kartor.

Staffan

[s]

Samlade observationer i Sverige: http://www.swedweather.com

Staffan

[s]

Det är inte så noga.
Mögel och svamp börjar växa i fukt och värme, så för att undvika det skall vi ta bort en av dessa ingredienser. Rutorna i gamla segel med PVC-ruta blev ofta ”mjölkiga” också, det undvikts genom att seglen är torra.
Sedan vill man inte att de skall bli knögliga eller veckade.

Mitt tips:
Torra, rullade och hängande i bom-öljetten.
Varmt är inte lika nödvändigt om de är torra.

Slå upp några spikar på vinden som du hänger dem i.

Om du är otroligt ambitiös spolar du av dem i duschen och låter dem torka inomhus i värmen först.

Brädan är det samma sak med, torrt är bra. Släpp luftskruven om du förvarar den på ett kallt ställe.

Staffan

[s]

Den är kul!

Du kan skicka personliga meddelanden till medlemmar i konfen!
Du får ett mail när de läst det och de kan svara – då får du också ett mail om att det finns ett meddelande!

Nu skall jag till Apelviken och surfa!

Staffan

[s]

Coolt!

Jag kör nu utseendet Blues!
Jag har även sett att man kan få tillbaka sin gamla konf genom att välja ”wild”.

Entusiast står det att jag är också – det stämmer ju visserligen men vem väljer det? För jag hittar ingen funktion att ändra det.

Och fungerar inte HTML-kod längre?
Jag tänker på den länkning nedan som jag gjort: Blåser det?

Staffan

[s]

Delfs hade ju även byggsatser till salu vilket jag och min kompis Mattias slog till på i slutet på 80-talet (det kan varit början av 90 också men jag har för mig att jag liftade ut till Mattias väldigt mycket vilket tyder på att jag inte hade körkort).
Vi skulle bygga snabba slalombrädor… Ingen av oss lyckades sådär jättebra. De blev inte särskilt mycket seglade. Men det var ett väldigt roligt projekt!
Men det bästa byggprojektet vi hade var nog då vi byggde snowboards, Burton Elite 150 kopior med fenor och allt. 1987 var året. De byggdes i plywood (vi böjde och limmade) och laminerades med glasfiber matta och båtpolyester – även belaget var av detta material (kul att valla med strykjärn – tro mig!). Skruvade stålkanter var det också. Min höll i en hel säsong faktiskt. Jag körde allt från lössnöbranter i Österrike till isig pist i Kläppen.

Staffan