s
Forumsvar skapade
-
Surfcompaniet i Göteborg importerar och säljer F2, Arrows, North-shore samt Ripcurl (och lite annat).
De finns på http://www.surfcompaniet.se men jag tycker att butiken är värd ett besök i den analoga världen också! Den är fin.
Vi har ju inte många vindsurfbutiker i Sverige och här är en som är nystartad (i vintras) och verkligen vill. De har också ett utbud av prylar i butiken även om de inte kan visa upp fulla linjer av alla segel eller brädor.Butiken ligger ute vid Fiskebäcks småbåtshamn i Göteborg.
Staffan
-
Det verkar somom denna höst mer handlar om frågan OM det kommer någon vind än NÄR den kommer.
S.. som i sur..
-
Min Twofield var lite äldre än din skulle jag tro. Ingen kolfiber bara halt genomskinligt vackert laminat! Och bucklig – men hel!
Jo, den tandläkaren kunde verkligen bygga brädor! Synd att han flyttade till Tyskland för att tjäna de stora pengarna…
Staffan
-
Sandwich och trä är en rolig diskussion som vi säkert kan gräva ner oss i ett tag! Eller vad säger du Ola?
(Vilken tur att man är egenföretagare så att inte chefen hänger över axeln och kollar vad man gör på dagarna. Men jag tjänar ju å andra sidan inga pengar just nu).Ja, varför är det fel med att ha bucklor i brädan? OK, den ser inte ny ut efter ett år – men det är den ju inte heller. Hellre en buckla än en spricka! Jag hade en TwoField bräda för några år sedan. SHapad och skapad av en tandläkare i Tvååker (därav namnet på märket). Den var riktigt trevlig att segla (jag lärde mig frammåtloopen på den), den hade bara sandwich i botten och gud vad den var bucklig! Men den höll något otroligt bra! Aldrig en enda spricka!
En kommentar om äggskalet också innan jag ger mitt liv åt träinlägg och andra saker. Ägget är som bekant känsligt mot punkttryck men är (när det är helt) den styvaste konstruktionen i förhållande till sin godsvikt. Det är styvt men känsligt för tryck på små punkter.
Hur ordnar man detta med punkttrycket då?
För några år sedan startade arbetet med sandwich.
SW har högre densitet än vanligt skum och är därmed mer tåligt mot tryck. Men vad var egentligen huvudsyftet med sandwich? Hältryck? Det tror inte jag.
Huvudsyftet tror jag har större och rent konstruktionella orsaker.När vi seglar utsätter vi brädan för krafter, vågor, hältryck etc. Det är mycket som påverkar men de största krafterna kommer då vi landar höga hopp (helst platt ;-), då böjs brädan med ett punkttryck ovanifrån vid masten och två punkttryck ovanifrån vid dina fötter samt en mer eller mindre utbredd last under brädan från vattnet som håller oss kvar på ytan.
Alltså utsätts brädan för krafter som strävar mot att böja den negativt, ändarna neråt och mitten uppåt.
Om vi då är lite bevandrade i hållfasthet så inser vi att vi får ett böjande moment – alltså ett drag i fibrerna ovanpå brädan i dess längsled medan vi har ett tryck under brädan.
En glasfiber är mycket hållfast fördrag men är riktigt dålig på tryck. Därför startade man att använda SW i botten för att klara motstå tryck. Trycket efter ett hopp kommer i brädans längsled (inte strikt men i princip), det kompletteras och kompliceras av det utbredda vattentrycket som kommer underifrån. Undertill vill vi därför ha en stadig konstruktion, en styv ”balk”, som klarar dessa dubbelriktade tryck, det får vi genom (om vi går underifrån) ytterlaminat – sandwich – inrelaminat – skum till kärna.
Om vi kollar på brädor som är på väg att gå av, då vi ser de första tendenserna, så har de ofta ett väck på undersidan vilket tyder på att den styva, tryckhållfasta konstruktionen håller på att trycaks ihop och ge efter – den deformeras.Senare har man även startat med att använda sandwich på ovansidan av brädan. Det har inte så stora fördelar som att ha den på undersidan om vi ser till hela brädans hållbarhet. Men däremot så kan denna sandwich motverka bucklor eller hälavtryck genom att den har större tryckhållfasthet. Men dessa punkttryck kan bli för mycket även för den bästa av sandwichar för den är inte så bra på att ta upp tvärkrafter och ”böjkrafter” som man kan önska – den knäcks ganska lätt. Sandwichen är alltså dålig på att fördela ut punkttrycket på en större yta – det man egentligen vill. Det är då vi kommer in på träinlägg.
Trä har fibrer i sig som är svåra (svårare) att knäcka i längsled. Träinläggen med dess fibrer ligger längs med laminatet i en bräda och kan därmed fördela ut ett punkttryck på en större yta. Smart. Och jag hoppas att det är huvudorsaken till att allt fler tillverkare börjar använda trä (Starboard startade, JP och även F2 kommer i år med trädäck). Jag tror på trä som tryckfördelare men däremot inte som syfte att ta upp dragkrafter.
Men jag har hört att det finns en orsak ytterligare till att använda trä – det suger inte upp härdplast vilket är positivt om man vill hålla vikten nere. Men detta tror jag är en biorsak eftersom sandwich inte heller suger upp plast i betydande mängder.Noterbart är även att konstruktionen framför masten egentligen inte har något syfte…. ja, mer än att göra att brädan går att segla på förstås. Men den delen av brädan bör hållas så lätt som möjligt för att inte bygga på ytterligare de krafter som uppstår vid landningar. Såvida mina teorier stämmer… Men en tung nos skulle göra att vi får ännu mer böjmoment i hela brädan vid en plattlandning, den adderas alltså på det moment som masttrycket ger.
Kontentan av det hela:
I botten krävs en tryckhållfast konstruktion som klarar belastningen från vattentryck men framförallt tryckkrafterna som uppstår av momentet som blir vid landningar.
På ovansidan krävs en draghållfast konstruktion som klarar draget mellan punktkällorna mast och fötter, men även är en konstruktion som är tålig mot tvärkrafter från punktkällorna.Var tog förresten Honeycomb vägen? Det kanske skulle utvecklas?!
Nu MÅSTE jag jobba!
Staffan
-
Jag tror att bredden har en klart mer avgörande egenskap för planingsegenskaper än volymen. Volymen gör ju bara att du inte sjunker så mycket.
Och bredden är även mer avgörande än bottenshapen för planingsegenskaperna, bottenshapen påverkar mer hastighet och svängegenskaper.Tänk tillbaka på de slalombrädor man seglade förr i tiden, smala och eländiga men med en volym på 100liter och helt raka i bottenkurvan. Inte var de lättplanade inte… men de var snabba!
Staffan
-
Hej Ola
Jag har ytterligare en teori om varför de gör välvda däck: För att öka styvheten i brädan vilket du gör med en tjockare mittkärna. De bärande och starka lagren kommer längre från varandra vilket för att du kan få en starkare bräda för böjande moment belastning med samma tjocklek på laminat. Den blir mer momenthållfast pga att den dragande/tryckande kraften i ytterskikten flyttas från varandra vid en böjande belastning.
Styrkan för tvärkrafter (vertikalt laminatet/brädan) lär dock inte bli nämnvärt bättre. Det förbättras väl något pga att kärnan blir tjockare men styrkan i kärnan är inte så stor så det gör nog sak samma.
Styrkan i ytterskalet mot tex hälarna blir sannolikt något bättre då en välvd yta är starkare än en platt mot tryck, jämför äggets konstruktion.Men… (som alla teorier så finns det många olika angreppssätt) vi kan ju öka styrkan i de tunna/platta brädorna genom att lägga tjockare/tyngre laminat. Eftersom omkretsen är mindre på en tunnare bräda kan vi öka laminatets tjocklek, eller rättare sagt vikten på den duk vi använder i laminatet, jämfört med den välvda brädan. Den blir därmed starkare.
Vi kan jämföra med RDM masterna (skinny). De har en smalare diameter med tjockare gods. Mängden gods i dessa master är inte mer än i de ”vanliga”, jämför vikten med en vanlig med samma procent kolfiber. De har också samma flex men har högre hållfasthet pga tjockare godstjocklek. Det fungerar alltså utmärkt i en flexigare konstruktion att öka godstjockleken istället för diametern.
Vi kan också jämföra dessa teorier med tex rören på en Mountainbike där det finns två vägar tillverkarna valt för sina konstruktioner; oversized med tunna väggar eller smala rör med tjocka väggar. Vikten är oftast väldigt lika. Oversizerören görs ofta i aluminium och har enligt många cyklister en död, styv och stumm karaktär medan de tunnare rören ofta görs i stållegeringar och de flexar mer vilket sägs göra dem mer levande. Oftast har Downhillcyklarna oversize medan crosscountry kör med mer flex.
Och jag har en liten konstruktionell poäng med hela mitt resonemang:
Om vi verkligen förenklar dessa teorier så blir en bräda med välvt däck styvare än en platt med samma mängd material (samma vikt totalt sätt) – jag säger dock inte att styrkan är bättre i den välvda, det kan vara tvärt om att den plattare är hållbarare eftersom den tål mer flex i och med sitt tjockare gods.Frågan är då vad vi vill ha på vattnet?
Och märks det någon skillnad mellan de olika konstruktionerna eftersom vi seglar på vatten som inte är ett hårt underlag?
Ingen aning, jag har inte tänkt på det då jag testat olika brädor. Och sedan tror jag att det är massor av andra faktorer som spelar in; resterande shape, materialval, byggkvalitet etc. etc.Men det är inte pga av ovanstående teorier som jag gillar välvda däck! Jag gillar välvt pga att jag tycker att det är bekvämare.
Staffan
-
Rock on!
Jag var ute och seglade med Stefan en kväll för några veckor sedan. Vi seglade till det blev så mörkt att vi var tvugna att anstränga oss för att se varandra på några meters håll, vi väntade in varandra vid vändningar etc. Det var alltså RIKTIGT SVART!
En liten stund ställde sig en bil inne vid stranden (vid Ulf ”CLS” Larsson) och lyste med sina helljus över viken – då tyckte jag och Stefan att vi såg riktigt bra!!! Man såg allt vitt skum som ligger på ytan (och det är en hel del även om vågen inte bryter). Det krävs alltså lite ljus om ögat är vant vid mörker.
En sak du skall beakta i din projektering av ljus i Apelviken är var du skall sätta strålkastarna. De får inte blända seglarna på ena bogen – då ser man inget där man seglar på andra bogen. Flera strålkastare kan vara lösningen. Eller ett flyttbart ställ. Men du lär inte få ha ett bensin-/dieseldrivet aggregat av miljöskäl. Det sätter Miljöbalken bom-stopp för. Och även de naturälskande vindsurfarna hoppas jag.
Ta även kontakt med VVK, vi har kontakter med turistbyrån och campingen som kan vara värdefulla. Men jag ger dig trots detta inte så stort hopp – Varberg kommun är inte kända för att vara givmilda…
Men man tycker ju att 100 surfares röst skall väga lika tungt som 100 fotbollsspelare som får sin plan upplyst till dagsljus – eller hur?Staffan
-
Rock on!
Jag var ute och seglade med Stefan en kväll för några veckor sedan. Vi seglade till det blev så mörkt att vi var tvugna att anstränga oss för att se varandra på några meters håll, vi väntade in varandra vid vändningar etc. Det var alltså RIKTIGT SVART!
En liten stund ställde sig en bil inne vid stranden (vid Ulf ”CLS” Larsson) och lyste med sina helljus över viken – då tyckte jag och Stefan att vi såg riktigt bra!!! Man såg allt vitt skum som ligger på ytan (och det är en hel del även om vågen inte bryter). Det krävs alltså lite ljus om ögat är vant vid mörker.
En sak du skall beakta i din projektering av ljus i Apelviken är var du skall sätta strålkastarna. De får inte blända seglarna på ena bogen – då ser man inget där man seglar på andra bogen. Flera strålkastare kan vara lösningen. Eller ett flyttbart ställ. Men du lär inte få ha ett bensin-/dieseldrivet aggregat av miljöskäl. Det sätter Miljöbalken bom-stopp för. Och även de naturälskande vindsurfarna hoppas jag.
Ta även kontakt med VVK, vi har kontakter med turistbyrån och campingen som kan vara värdefulla. Men jag ger dig trots detta inte så stort hopp – Varberg kommun är inte kända för att vara givmilda…
Men man tycker ju att 100 surfares röst skall väga lika tungt som 100 fotbollsspelare som får sin plan upplyst till dagsljus – eller hur?Staffan
-
De flesta surfare har våtskoinducerad fotsvamp!!! hahaha 😉
Mycket bra skrivet Ola!
Jag håller fullständigt med dig (förutom att jag gillar välvda däck).
Du har ett mycket vettigt resonemang för vad som kan passa i Sverige och sverigevågor i olika förhållanden.Intressant brädkoncept du skapar. Är detta tänkt att det skall fungera som en allrounder i Sverige? Som enda bräda?
Jag funderade lite vidare på detta med WF-brädorna. Och jag skall väl säga att de passar bättre för hopp än för vågridning även om de fungerar bra för svenska vågor. Med vågridning pratar jag förresten om frontside-ridning. Backside kan man rida på nästan vilken bräda som helst (det gjorde man ju förr på sin slalombräda med mer eller mindre framgång).
I det register som jag tycker att WF-brädorna passar, mellan 5.0 och 7.0 med tyngdpunkt mellan 5.5 och 6.5 så inriktar i alla fall jag inte min segling så mycket på att rida, jag hoppar! Ridvågor existerar ju knappt i dessa vindar om inte det blåst storm innan men hoppramper brukar det finnas. Om det kommer in ridbara vågor så är det klart jag utnyttjar dem men då känns det som om den extravolymen som finns i en WF-brädas tail och mittparti är klart positiv.Jag tycker även som du att sideshorebrädrna har en klar plats i Sverige trots att vi så sällan har vågor som gör dem rätt. Jag menar – det är sällan vi kan lägga ner dem i bottensvängen och utnyttja hela kanten för att få maximal power upp på vågen. Men vi älskar dem ändå – då vi plockar fram dem blåser det mycket och det kanske snarare är ”litenheten” och kontrollbarheten vi eftersöker mer än dess tuffa vågridningsegenskaper.
Ditt inlägg om ”For winners and beginners” fick oss alla(?) att känna: ”ämen, vafaaan. Jag trodde jag var cool som hade köpt nya sideshorebrädan. Är den bra för nybörjare?! Jaha – där dog coolhetsfaktorn på den!”. Men det är ju ett helt riktigt resonemang du för om dessa brädor. De dagar som det blåser så mycket behövs den lille, trögplanade sideshorebrädan för att vi skall behålla kontrollen.Jag hade för ett par år sedan bara en bräda, då valde jag att ha en sideshorebräda typ 8’5 med lite mer volym 82-86 liter. På denna seglade jag 5.4 och nedåt.
Med den utveckling som skett på brädfronten till idag och med de insikter som jag själv kommit till om mitt seglade och vilka förhållanden jag seglar i här hemma så skulle jag nog inte valt samma sorts bräda i dagsläget. Jag hade nog valt en wavefreestyle bräda. Men jag hade också valt att köpa större segel – så segelutvecklingen har ju en del i detta val också. Men de teorier jag har om den orkar jag inte skriva om nu – det tar vi en annan gång!Surfa lungt!
Staffan
-
Thommen shapar och han har koll!
Och jag lovsjunger ju F2 i mitt inlägg men främst är jag faschinerad av hur bra konseptet vågfreestyle brädor fungerar! Egentligen var inte mitt inlägg en kamp om att säga att just min bräda är den bästa utan att jag hittat rätt i djungeln av brädor och fastnat ordentligt för en brädtyp. Sedan fungerade mina F2 superbra och jag är supernöjd.Staffan
-
Hej
När jag var på Barbados i vintras testade jag genom lite olika brädor i de vindar du pratar om. Jag seglade mellan 6.4 och 5.4 på både våg- och freestylebrädor. Det lär bli 5.8 till 6.8 för dig eftersom du är 10kg tyngre än vad jag är.
Det går nog utmärkt att segla upp till 6.8 på en våg 8’6:a – jag seglade 6.4 och det kändes absolut inte för stort så jag kan inte tänka mig att 6.8 blir för stort även om det har några kvadratdecimeter ytterligare.
Nu skall jag slå ett slag för en brädkompromiss som sett dagens ljus de senaste åren som jag verkligen fastnat för och tror kan bli en favorit bland svenska våg-orienterade seglare!
Jag tycker att du skall snegla på vågfreestyle brädor – inte rena freestyle utan ett litet mellanting. ”Vanlig” freestyle gillar jag inte alls! Och jag kan tänka mig att du är lite som jag eftersom du eftersöker ”vågkänslan” men vill ha lite fler dagar på vattnet än de riktigt tokblåsiga.
Jag tycker att en vanlig freestylebräda känns fel. OK, du planar upp tidigt och det är lätt att göra de där ”springa-runt-på-brädan-och-snurra-segel” manövrar. Men de svänger sämre, du har en bred akter som du måste pressa ner, du står på ett platt däck som känns fel för fötterna. Inte kul.Men vågfreestyle brädorna känns rätt – de känns som en vågis, ser ut som en vågis men har plockat några goda egenskaper från freestylen (eller racebrädorna om man vill det). Mistral (tror jag) inledde denna trend med sin Wavescore vilken hade en outline bak som en vågis, fram som en freestyle och en rocker som en freestyle. Däcket är välvt som en vågbräda vilket gör att du har känslan som om du står på en riktig vågis. Den enda kritik jag hört mot denna bräda är att den har något för lite scoop fram för att fungera bra när vågorna blir större och du vill lägga ner lite brantare noslandningar.
En stor fördel med dessa brädor är att de planar upp lite snabbare och håller planingen längre. De har ofta en högre toppfart än en vågis också beroende på att du har en flackare rocker.
Du missar lite i vågridningsegenskaper, främst bottensvängen drabbas då du har en lite fetar bräda att trycka ner och en lite rakare rocker att arbeta med. På toppen slaschar du lätt runt den och de är ofta t.o.m. bättre för en tung seglare då du kommer upp på toppen för du har något mer volym i aktern.
Nu tycker jag att de negativa egenskaperna som lite svårare bottensväng lätt överträffas av det positiva att du har en högre toppfart och planar upp tidigare. Det blir roligare segling!Nu så testade jag lite olika brädor på Barbados i vintras, lite bakgrundsdata.
Det blåste 5.4 till 6.4 och vågorna var från en till tre meter.
Jag väger 85kg, gillar att hoppa och vågrida. Inte särskilt duktig på kluriga transitions men kan några, typ volcanos. Jag har seglat vågbräda länge vilket avspeglar sig på mitt val tror jag.Jag testade allt från liten våg till stor freestyle.
Jag fastnade för två favoriter i dessa vindar – F2 Maui Project 8’6 (våg) samt F2 Maui Project Style Medium 8’5 (vågfreestyle).De hade bägge ca 95 liter och hade liknande outline.
Våg 8’6 var något smalare (56,5) och hade en större taillift. Den var skön att rida med men saknade riktig toppfart pga rockern. Den planade också upp något sämre och 6.4:an kändes som ett större segel på den även om det inte var för stort. Men om man seglar vågor mycket och vill ha den neråt 4.5 så är det det givna valet.
Vågfreestylen var lite fetare (knappt 58cm) och hade en rakare rocker, men fortfarande en fin pintail och den svängde mycket bra. Löjligt lätt att gippa och att lära sig carving 360. Den var snabb, mycket snabb och den var mycket lätthoppad! Lättmanövrerad i vågorna även om man fick jobba lite mer med seglet för att få riktig ”framfotscarving” i bottensvängen. Men den fungerade mycket bra! Jag fann ingen anledning att segla den något långsammare 8’6:an i dessa förhållanden, Stylen fungerade bättre overall.
Det blev en given favorit! Jag fastnade för den stenhårt!
Betydelsefullt är dock att man inte sätter på en rak freestyle fena utan har ett något mer ”vågigt” alternativ. Det gör i och för sig höjdtagningsegenskaperna något sämre men den svänger bättre! Höjd tar man som en normal vågbräda – inte på fenan utan på kanten.Mindre vågbrädor känndes inte så bra i dessa vindar. Även om de var mindre under foten känndes de trögare pga att de var smalare och därmed trycktes ner i vattnet av riggens/seglets storlek. (Nu seglade jag lätta freestyle och vågsegel med carbon75% mast så riggen var inte direkt tung).
Jag testade också större freestyle men jag fick tillbaka känslan som jag hade då jag seglade lite ”kossa” i början av 90-talet. Inte kul.
Numera äger jag den nya F2 Maui Project Style Medium (8’5 våg/freestyle) som jag tycker att du skall snegla på för den är verkligen tokigt bra!!! Sist jag seglade kom jag bara in tjoandes eftersom jag var så jäkla nöjd över dagen och så fruktansvärt nöjd med brädan!
Den optimala storleken på den brädan ligger någonstans mellan 5.7 och 6.4.
Jag tycker inte att den känts för stor då jag seglat 5.3 med fullt drag.
De har till i år gjort den i full carbon med träinlägg som ytterligare förstärkning. Den är styv, lätt och känns bra.Jag tycker verkligen att dessa våg/freestyle brädor borde slå mycket bra i Sverige! De är perfekta för svenska våg förhållanden och erbjuder otroligt mycket segingsglädje!
Med lite olika fenor får de ett stort register – 21cm våg för att segla ned till 5.0, 21cm våg/freestyle för segel runt 6.0 (det följer med en sådan med Style-brädan) och en rakare 25cm freestyle för uppåt 6.8:an.För att vara lite objektiv så måste jag nog nämna att det finns andra alternativ än F2 (även om jag gillar den så mycket) som säkerligen fungerar lika bra – men jag har inte testat dem.
Tex finns JP Wave/Freestyle (lite mer mot freestyle jämfört med F2 tror jag).
AHD Powerwave (lite mer våg).
Naish Wavequest (lite mer våg).
mfl.Lycka till i ditt val!
Hoppas jag varit till hjälp och inte bara satt massa frågetecken i huvudet på dig.Surfa lugnt!
Staffan
-
Efter att jag kollat på Lantmäteriets bilder så kan jag lägga några kommentarer om riktningarna, jag är dock dålig på att utnyttja Göteborg för vindsurfing – i år har jag surfat en gång i Långedrag på väst (krångligt att gå i och ur vattnet).
Askim – Viken ligger klart i SV riktning. SSV kan fungera.
Fiskebäck – borde fungera även på N.
Björlanda – Väst borde vara fint också.Kolla http://www.lantmateriet.se – det är rätt kul att se flygbilder över sitt favoritspot!
Staffan
-
De ger framförallt en fastare känsla. Bättre kontakt med brädan. Hela bräda, rigg paketet känns styvare.
Sedan sitter man fast ordentligt – det kanske inte är sååå bra som alla säger, det beror på hur vältränade knän och fotleder man har….Jag har kört dem på min tidigare Tabou och nu på min F2 Maui Project. De passar bättre nu. På Taboun var det för tight mellan skruvarna, de blev alltså för smala för min fot. Och man kan inte säga att stropparna formar sig efter foten sådär jättemycket… F2:n har någon centimeter till i bredd vilket gjorde att jag gick från lite tveksam till helt övertygad om att de är riktigt bra.
En sak till – bakstroppen är inte så lämplig att snedjustera vilket många gillar när de rider vågor. Kan man leva med att ha den rakt så är det OK.
Men var det värt priset?
Alternativet tycker jag är F2:s stroppar som är riktigt bra eller DaKines vanliga som också är tokigt bra. De kostar 150-200kr/st.
Contur kostade mig 650kr för tre (köpta i Marocko).
Inte så stor skillnad – så med tanke på vad alternativen kostar så får jag säga: Ja, de är värda sitt pris för att de är klart bättre.
Men med tanke på vad man egentligen betalar för – plastbitar med vaddering… nja….Staffan
-
Tyvärr hade inte Megascene hunnit få seglen till testhelgen vilket de beklagade mycket.
De skulle kommit dagen innan men hann inte komma…
Jag vet dock att Megascene kommer till Apelviken under kommande helger med både segel och brädor om det ser ut att blåsa. Dessutom finns prylarna i Göteborg för utlåning, ring Jocke på Megascene och kolla – du kommer få tillfälle att testa!Men brädorna såg vi i Varberg.
De ser mycket bra ut! Vi fick inte tillfälle att testa dem eftersom det inte blåste. Men Naish har aldrig gjort dåliga brädor, de har dock karaktär som folk mer eller mindre gillar.
Formen såg mycket bra ut. De har fina pintails men något kraftigare kanter baktill än de flesta – bättre lyftkraft, stökigare i svängen? Vem vet – du vet när du testat.Piggen såg otrolig ut. Kort, bred men framförallt tjock! Den hade dock inte formen som många andra Freestylebrädor – den platta formen som gör att det känns som man seglar på en bred planka. Naischen hade ett välvt däck som en vågbräda. Det kanske var ett av orsakerna varför de i tyska-SURF inte tyckte att den var allround. Den har inte formen som de vanliga freestylebrädorna som mer har formen för ”springa-runt-och-snurra-på-segel” trick som kanske är enklare att köra runt med men definitivt tristare.
I år har de inte bara gjort dem i tuffa färger de har jobbat på finish också! De har lagt en epoxylack ovanpå färgen så de BLÄNKER som en gammal custom! Ser bra ut.
Staffan
-
Det blåser oftast mer i Göteborg (jag vet för jag bor här) och det blåser oftare seglingsbart med typ 6.0. Sjöbrisen är starkare och stabilare här.
Men… Om man vill segla vågor så är det ont om ställen i Göteborg. OK, man kan åka ut på öarna men jag har ännu inte hört någon som hittat något liknande Apelviken. (Eller så har någon det men håller tyst om det).
Vid Sydväst finns ju Askimsviken. Det är ju onshore men det är det ju vid västsydväst i Varberg också.Ang Waveclassic helgen så var det en fråga om vindriktning och inte styrka. Det var nordligt viket fungerar hundra gånger bättre i Göteborg än i Varberg. Ute till havs så var det 5.5 segling även i Varberg – inne vid stranden var det knappa 7.0. Men det var snygga vågor som det gick att göra arials på!
En sak har vi i Varberg som inte finns i Göteborg. En uppvärmd klubbstuga… Det slår det mesta nu när vintern kommer! 😉
Staffan
