sailortrash
Forumsvar skapade
-
OLA: jag råkade slänga in min uppsats innan jag läst din. men allt du skriver stämmer. jag ser ingen motsägelse mot vad jag skrivit, Anders trimmtips/erfarenheter eller det du skrev precis.
jag tror att det underlättar för alla som sysslar med ngn typ av segling att ha ett hum om varför självklarheterna är självklara.
varför seglar man kryss eller slör, varför inte läns?
vad menas med att segla snabbare än vinden?
varför ska man trimma på ett visst sätt?
varör ska man byta fena (eller inte byta som Anders säger).
varför ser de olika ut?
Vad spelar brädans vikt/bredd/längd för roll?
bomhöjd?
Mastfot?som du indirekt säger är själva seglaren en svag länk teoretiskt. Mkt beror på teknik/förmåga, byten av segel/fenor trimminställningar beror till stor del på att vara i kontroll och vad man kan kontrollera. detta är helt sant, och mer relevant än att beivsa ngt teoretiskt (t.ex konstant drag i seglet, behovet av mindre fenor per ökad ökad hastighet etc).
precis därför underlättar det att förstå att en för stor fena kan funka bättre med ett större segel PGA att ett större segel levererar större kraft/tryck på fenan och minskar dess lyft i samma vind. och vice versa.
jag tyckte killen som startade tråden behövde det svaret istället för att ”fenans storlek spelar ingen roll”, när den praktiskt gör det för de allra flesta seglare. duktiga åkare kanske klara sig på en enda fena inom brädans rekommenderade segelrange.
Men segla med ett (1) segel en (1) bräda en dag med jämna förhållanden och byt ner dig stegvis i fenstorlek (allt annat konstant) så kommer du efter ett slag inte göra annat än att driva.
gå upp i storlek och du kommer efter ett slag inte kunna plana upp ens en gång.personligen skulle jag vilja ha en fena som man kan dra upp för att minska storleken eller ändra rake på för att kunna justera lyft och (kanske) öka ngt i hastighet. Det är möjligt på många planande och icke planande jollar. drar man upp för mycket släpper dock hela skiten och man kraschar. då har man passerat gränsen för hur litet lateralt motstånd man kan ha i vattnet relativt seglet.
-
skriver man att det är ”en lögn från 80-talet” att fenan inte spelar ngn roll för segelstorleken, eller ”som om den håller emot seglet fast under vattnet” är det ju vänligt av ngn annan att tillbakavisa det, eftersom det är helt åt kärringsvängen fel.
vi kan ju prova motsatt antagande: fenan håller inte emot seglet fast under vattnet. – ta av fenan och se om du kan segla.
för övrigt finns det inga motsägelser mellan det du skriver och det jag påstår, förutom det ovan citerade. OFO spelar som du säger väl in vid val av fena men också vid val av segel. volymfördelning på brädan likaså. som väl bekant specas brädor med rekommenderad och en min/max range för BÅDE fenor och segel. en 100 slalom brukar t.ex specas för runt 6-8.0 med en fena på ca 42 och en på ca 36..du går emot hela världens segelfarkostsindustri när du hävdar motsatsen, ink. dina egna sponsorer.
Men det är vinden i seglet som är det som genererar rörelse. större delen av rörelsen kommer föra utrustningen i vindens riktning. har du köl, en fena, två fenor eller annat lateralt motstånd under vattnet så kommer rörelsen istället ske tvärs mot vindriktningen (halvvind) maxiamlt (nja inte maximalt längre kanske) 45 från vindriktningen.
en viss del av den rörelsen kommer gå neråt i brädan -detta kommer kompenseras av brädans flytkraft och vattnets motsånd uppåt. det kompenseras också av en kraft uppåt som genereras av att fenan plöjer genom massa vatten och möter massa motstånd. har du för liten fena kan denna kraft bli för klen och brädan upplevs ligga i vattnet. har du för stor fena blir lyftet för kraftigt och brädan börjar ”dansa” på tailen. här kommer massa trimmöjligheter in, som att justera mastfoten för att flytta seglets tryckpunkt fram och tillbaka i brädans längsriktning. egentligen borde man kunna flytta fenan längs en skena också, speciellt på avancerade brädor som speed.för speed är det rimligt att fenorna är små relativt seglet. stora fenora i de hastigheter ni kör skulle vara omöjligt för de flesta(alla) att kontrollera. ju snabbare det går, ju mindre vatten trängs undan per tidsenhet, desto mindre lateralt motstånd/fena behövs. får du däremot inte upp hastigheten tillräckligt, kommer en för liten fena inte räcka till och eventuellt släppa. SPINOUT kan bero på fenstorlek.
varför påstår du för trådens övriga läsare att det är fel? segelbåtar är ingen ny uppfinning och samma principer gäller för alla vindbaserade farkoster.
om jag var du skulle jag läsa in mig på vad som händer i en planande surfbräda istället för att avfärda det som ”fel”. du tävlar ju fan på toppnivå, alla vägar till mål borde undersökas. rigga utrustningen teoretiskt och kalibrerara den med din erfarenhet och se om det ger den där extra knopen som saknas 15 min of fame. du har ju unika möjligheter om man jämför med oss vardagssurfare.
du kan tacka mig sen=)
-
Allt jag skrivit stämmer. Det är nog du som inte förstår hur din utrustning fungerar. Att du kan köra en kort fena med stort segel är inte teoretiskt omöjligt på ngt sätt.
-
Instämmer. Nordliga vindar har dominerat så bor man i norrtelje eller norrut längs östersjökusten har man nog haft en grym sommar.
-
Sorry, för att svara på frågan: ju större segel, desto mer vind fångas in, desto mer kraft. Vinden är den enda kraft som går in och förvandlas till rörelseenergi, och den är därför beroende av seglets egenskaper helt och hållet. Alltså bl.a. Storleken.
-
Ja man blir ju inte starkare så klart. Men det finns sätt att gå runt det ökade draget. Kraften du blir motstånd till, alltså vinden som fångas in i seglet verkar inte endast i vindriktningen. Brädan trycks även nedåt (en bräda med för stort segel brukar tryckas helt under vatten vid stillastående även runt 130 l). Går du upp i brädstorlek får du hjälp på den biten pga ökad flytkraft när du byter upp dig i segelstorlek. Detta märks framförallt innan du planar. Måttet OFO spelar stor roll. Bredden ger dig hävarm mot fenan och seglet. Detta spelar störst (kanske endast) roll när du planar. Ett bra exempel är utvecklingen inom formula de senaste åren. Runt 2005 låg brädorna runt 75-80 i bredd vid OFO. 2011-2013 hade de vandrat upp till 90 och tillochmed 95, och nu verkar de flesta tillverkare gå tillbaka en bit till mellan 85-90. Detta har ställt krav på fenorna, vilka samtliga har utvecklats till att ge mer lyft och kraft (bl.a.) för att dels klara av att plana upp dessa köksdörrar men också för att kunna utnyttja den enorma hävstången men får mot seglet med den bredden.
Vid planing är teorin inte lika enkel att beskriva (eller förstå). Samma basteori gäller som ovan beskrivet, men större delen av brädan är lyft över vatten och därmed är vattnets motstånd väldigt litet. Därför kan man hålla ett stort segel i planing relativt lätt, eftersom ökad kraft in i seglet (en vindby) inte möter enormt mycket motstånd när den går genom dig ner i fenan. Här kommer också momentet (OFO) in. Jämför med en vindby i ickeplaning.
Men, det ÄR tyngre med större segel. Inte mycket, men kännbart. Går vinden upp för mycket måste alla byta ner sig för eller senare pga musklerna inte växer i takt med vinden
-
@andersbq 716515 wrote:
Det är en väldigt gammal lögn som uppstod i början på 80-talet att fenstorlek (då syftar man ofta på djup) har något med att göra med storleken på seglen. Kanske är det så att folk tänker att fenan ska hålla emot seglet fast
Klart att det finns ett förhållande mellan segelstorlek och fenstorlek. Kraften som går in i seglet skulle utan fena endast driva rubbet i vindriktningen. Fenans motstånd mot vattnet gör det möjligt att segla i vinkel mot vinden, och om detta motstånd inte mäter upp mot kraften som fångas in i seglet går fart och höjdtagning förlorad. Fenans/motståndets storlek däremot behöver inte endast mätas i djup. Det motstånd som behövs för att kompensera all kraft som fångas in i ett segel kan uppnås med olika utseende/egenskaper eller antal fenor. Därför kan en stor fena kompenseras med två mindre. En kite twintip seglar ju inte på fenorna, där är det (i huvudsak) själva brädan som utgör motstånd mot drakens kraft. En fena kan var kort och bred och ge samma motstånd som en lång smal.
Spinout kan empiriskt sägas bero på en för liten fena, men kan också hända på stora fenor, T. Ex formula 70 fenor. Då är inte storleken på fenan (alltså motståndet mot seglets kraft) problemet. Då kan det istället bero på att luft sugs in under brädans akter (vid fenan) och fenan upplever därför inget motstånd av vattnet.
Eftersom fenans längd är den indikator företagen generellt använder mt kund för att beskriva relationen mellan segelkraft/motstånd tycker jag man med de enkla tankarna ovan kan lita bra på matriserna från ex. Select.
-
Jag köpte unifibers dubbelbag i våras, 255×80. Den är tokstor, nästan för stor för bilen. Går lugnt att flyga med. Jag fick ner en bräda 255×60, 3 segel, 2 master, 2 bommar på första packningen. + allt annat tillbehör. Väl vadderad och relativt billig.
-
mer stormchase än så blir det inte…inte ens på tasmanien..
-
@staffomania 716416 wrote:
Ingen vidare vind idag va? Någon som är ute på vattnet och kan rapportera?
här i norröstra skärgår’n dammar på som igår…sätter ngt på att man kan köra 5.X vid resarö idag också…proggen igår sa också att det skulle öka till en 19 m/s ute på hafvet idag (smhi kustväder)
-
Jag är relativt ny själv på formula, men har allafall nått den nivå då jag inte ramlar av, tappar inte seglet (sällan allafall), och kan köra en kryss-länsbana. de grejer jag kör på är smart 10 år, och jag har fått leta fram trimmet själv.
mycket handlar om nedhal. om för lite nedhal är draget märks detta:
på land:
du får välidigt djup buk nära masten
buken ligger nästan på bommens läsida
seglet ser relativt rakt ut (böjkurvan/luffen alltså)
en (flera) latt(or) (kan) gå av. påfrestningen på lattorna är som störst när man riggar, precis innan man drar maxnedhal. försöker man rotera seglet, eller om man dragit för lite och ”testroterar” seglet på land händer det att en del av lattan går av (den främre oftast som böjers sig).på vatten:
cambrarna roterar dåligt, de rent av flexar en aning
seglet känns väldigt tungt i annat än välidgt lätt vind – då menar jag att det rör sig framåt/bakåt i brädans längdriktning”rätt” nedhal kan variera +- 1 cm vill jag påstå. Vid hård vind kan man dra lite extra. jag ser inga fördelar med att dra en cm för lite, men det funkar om man slarvar. sen töjer sig seglet också lite när det blir vått, så när man kliver iland ser man ofta att man kan dra ännu 1 cm.
vid rätt nedhal (som oftast är (nära) det angivna ser man allt det tidigare nämt, såsom släpp i akterliket ett antal lattor ner osv…men man kan också titta på hur seglet förändras när man drar de sista cm. vid ett läge brukar seglet plana ut fint, och 90% av alla småveck försvinner. Man kan dra en cm i taget så ser man.
man kan också titta på underliket, det brukar vara i linje med mastförlängarens undersida. men det förutsätter ju att du ställt in förlängaren rätt.
dock lär man sig sätta sina egna riktmärken för varje segel.
-
Helvete vad det blåser vid resarö just nu…6.5 var ju helt fel…sen fans det surfare som tyckte 5.3 var helt för stort
-
grattis boys..
trodde det var rullsand faktiskt..
-
Share!!
-
Va helvete! Var?
