[svenne]

Köp vanligt bättringslack på typ OK eller nåt, spraya flera tunna lager och låt det torka minst ett dygn. Sen kan du våtslipa det snyggt med 800-papper.

[svenne]

När du lägger på lager av epoxi utan fiber blir inte laminatet starkare, bara tyngre. Slipa ordentligt och torka av med t-sprit eller aceton (ta inte på det slipat med fingrarna) så att nästa lager biter. Två lager 150 grams fiber är fullt tillräckligt för att du aldrig mer ska ha sönder nosen igen…

Ca 50/50 i viktföhållande, klipper du till 100 gram väv ska du lägga på lika mycket epoxi. Egentligen är torrare bättre, men det är svårt att få tillräckligt bra för hand.

[svenne]

surfsugen wrote:

funderar på att dra en sista minuten och undrar om någon vet vart det är bra att surfa så här års. Jag har att välja på (vet ni något om spotsen?)

kreta
rhodos
mallorca

Dahab eller Moonbeach, Egypten?

[svenne]

Gör som förslag 1.
Låter du epoxin härda helt mellan lagren måste du slipa (epoxi som härdar i kontakt med luften får en fet yta, det kallas karbonatisering). Det bästa är att laminera nästa lager när det tidigare fortfarande är klibbigt.

[svenne]

Nu får du bestämma dig, Martin Ingelman eller Bernoulli? 😉
Tror inte vi kommer nånvart, så tack för lite tjafs i vilket-segel-ska-jag-välja-gröten. 🙂

Lift in airplane wings Bernoulli vs Newton
You’ll often read that Bernoulli’s law does not explain the lift of an airplane wing, but that Newton’s law does (the wing deflects air down and the fraction force causes lift.) The truth is that both Bernoulli and Newton can be used to explain the lift on the wing. It is also true that aerodynamic engineers use neither explanation to calculate lift they use a third principle called circulation instead. Note that Bernoulli’s law is just the law of conservation of energy and energy is conserved. The problems come when people misapply Bernoulli’s law.

Example Drop a ball. Is the speed of the ball just before it hits the floor explained by Newton’s law a = F/m = mg/m = g with v^2 = 2gh so v = (2gh)^0.5?

or is it explained by conservation of energy

1/2 mv^2 = mgh so that v = (2gh)^0.5

It is the same answer, both laws apply. Both are 100% correct explanations of the motion of the ball, and so are the laws of Bernoulli and Newton for lift of a wing.

[svenne]

The_Novice wrote:

Jösses, har inte en aning om vad du försöker säga här, termik är ju uppåt vindar och utan termiken så kommer dem inte tillbaka….

Jo, jag försöker säga att det har inte blåst på ett tag. Segelflygplansvingen och ett surfsegel fungerar ju likadant – skillnaden är bara vindriktningen (vertikal/horisontell). Det var nog vad jag egentligen ville säga…

[svenne]

Lars_K wrote:

Relativt den omgivande luften sjunker segelflygplanet hela tiden. Sen utnyttjas ju förstås gärna vertikala luftflöden, som termikblåsor, hangvindar etc för att vinna höjd. Ett segelflygplan kan vara i luften timtals och tillryggalägga långa sträckor genom att utnyttja termik.
Och riggens framdrivande kraft är större än dess luftmotstånd. Totalt sett driver ju riggen surfarn framåt, med ”sidstöd” av fenan.

Å DÄR var vi överens. Men det var inte det som var problemet när jag började debattera med dig, är det fortfarande molekylerna som ”avlänkas” som gör att vi färdas i en riktning? På den punkten lär vi inte komma överens…

The_novice, Det kan du ge dig f*n på att jag har. I England finns det fortfarande flygklubbar som droppar segelflyg från berg för att få en lägesenergi att utgå från. Sen att de tar tillbaka lägesenergin med ”hang” eller termik är samma grundtanke som att din surfbräda inte driver med vinden. Sug på den. 😉

[svenne]

Lars_K wrote:

Vad menar du med ”drivande” kraft? Vad du än håller upp i vinden ger en BROMSANDE kraft pga luftmotståndet! Varför tror du flygplan har motor?
Vad som driver brädan framåt är som Ian så fint skrev, likt en tvål ”kläms” ekipaget fram mellan seglets och fenans resulterande reaktionskrafter, som är riktade lite snett mot varandra.

Eehh… Det finns ganska många flygplan som lever på att inte använda motor. Att vi skapar en större kraft än den BROMSANDE är faktiskt anledningen till att vi rör oss framåt. Fenans motriktade kraft är för att motverka vindavdriften, inte den framåtriktade kraften.

[svenne]

Nej, du ska INTE köpa lim för att laga brädan!
”Super Epoxy” kan du använda til smådingar, men inte till att laminera en hel nos. Åk till en båthandlare och köp lamineringsepoxi.

[svenne]

canoya wrote:

Vi kör ju oftast med symmetriska fenor, och precis som ett flygplan med symmetrisk vingprofil så ger vi fenan lite anfallsvinkel mot flödet och då kommer lyftkraften att uppstå.

På Flygplan används helt symmetrisk vingprofil bara på sådana plan som man vill ska flyga bra även inverterat, typ konstflygplan eller jaktplan. Ett segelplan har en profil optimerad för att ge stor lyftkraft och lågt luftmotstånd i det hastighetsområde man tänker använda planet i mest. En profil som på våra segel som är konkav på lovartsidan (planets undersida) gör betydligt större motstånd än vad en profil som är konvex på båda sidor men inte symmetrisk. Dvs. den buktar mer på läsidan (översidan) än på lovartsidan. Det är därför som man experimenterar med vingmaster och vingsegel i speedsammanhang.

/Håkan

Jag håller med Håkan. 😉

[svenne]

Lars_K wrote:

Ett segel är en vinge, dvs en luftflödes-avlänkare och kan vara helt platt, men är då inte som mest effektiv (avlösning, turbulens bildas vid leading-edge vid lite anfallsvinkel). Bäst är att ha en vingprofil, vars effektivaste form beror på vilka anfallsvinklar och hastigheter som är aktuella.

Jag skulle vilja se dig ta höjd med ett helt platt segel. Att det blir en uppåtriktad kraft i skivan-och-bilen-exemplet är en helt annan sak eftersom skivan inte genererar den drivande kraften. Det är fortfarande undertrycket på ovansidan som får skivan att lyfta.

Symmetrisk vinge-frågan har hur många som helst redan svarat på. Angle of Attack is da shit.

[svenne]

wiseguy wrote:

Jag orkar inte skriva men här http://www.phys.unsw.edu.au/~jw/sailing.html står det ganska bra tyckte jag

Det är ju så man blir tårögd! 🙂

[svenne]

Släng ut en annons på http://www.typ2-klubben.com.

[svenne]

Lars_K wrote:

Jaså!? Då väntar jag spänt på din förklaring. Så jag kan såga den lika brutalt! 😉

Visst. 😉
Segel fungerar enligt samma princip som en vinge, och inte genom att molekylerna ”knuffar” oss framåt.
Statiskt tryck är tryck som agerar ”vertikalt” mot ytan. När du står still agerar lyfttrycket hela tiden vinkelrätt mot dig.
Dynamiskt tryck agerar längs med ytan, när du rör dig är det dynamiska som du upplever som fartvind.

Summan av det statiska och det dynamiska trycket konstant.

Om du sitter i en bil som står still och håller ut ett skiva horisontellt genom sidorutan kommer den bara att påverkas av statiskt tryck och den har lika mycket statiskt tryck på ovan och undersidan. Om bilen däremot rör sig kommer den i princip bara påverkas av dynamiskt tryck, fortfarande lika mycket på båda sidor.
Nu kommer det roliga: Om du böjer skivan så att den buktar som ett segel kommer luftmolekylerna på ovansidan att få en längre väg att transporteras än de på undersidan. Det dynamiska trycket blir högre på undersidan och skivan kommer att pressas uppåt.
När skillnaden i dynamiskt och statiskt tryck är olika på skivans sidor kommer en ”riktad” kraft, har skivan rätt form kommer kraften att vara riktad snett framåt. Å så har vi ett segel…

[svenne]

Lars_K wrote:

Avlänkning! Seglet böjer luftflödet, dvs knuffar luftmolekyler som kommer farande lite grann ur sin bana till en ny riktning. Detta ger en resulterande kraft som driver framåt, även i vinklar snett upp mot vinden om seglet är aerodynamiskt effektivt.
Enkel förklaring? 😉

Inte bara enkel, utan fel också. 😉