tont
Forumsvar skapade
-
Försök du ge den mannen en rövspark och du vaknar upp i små små tärningar, han är kirurg med licens to kill och kan sin skalpell.
-
alex, hade du fått mvg i projektarbete för att ligga utslagen ngra sekunder hade du slängt dig i bordet snabbare än man kan säga chewbacca baklänges.
-
Glada i hågen stegar vi ut från arenan och sätter oss i bilen och börjar köra hem, återigen försöker någon pilla på stereon, återigen hörs ett morrande, återigen kryper någon fruktande ihop i fosterställning. En ”blandskiva” hittas och jag och Chewie som känner Alex misstänker att hans kanske har gone wild och mixat allt från post-punk till post-punk med hardcoreinfluenser. Nej, skämt åsido, balten kan sin skit när det kommer till musik och har bra smak, förutom denna skivan som visar sig blanda green day låtar och inget annat vilket föranleder att radion skruvas på. Gött! 70- och 80-tals klassiker på Rix Fm, musik för män! Många mil senare då alex kört enligt taktiken att köra rakt fram tills det tar stopp befinner vi oss inte alls på motorvägen vid Malmö utan i centrala Lund. Stämningen stiger. Vi bestämmer oss för att ersätta det mysiga after-surf-ruset med ett pizza-rus istället. Stämningen stiger. Pizzor beställs. Stämningen stiger. Pizzor förtärs framför luftens hjältar och Darkwin Duck på Disney Channel. Stämningen skjuter iväg i skyn och exploderar. Kvällen förflyter sedan lugnt i varsin lädersoffa och dagens misslyckanden och lyckanden sjunker in.
Så.. det minsta vi kan göra är väl att dela med oss av viktiga lärdomar från en dag som denna då ingen, jag upprepar;ingen, därute vill bli som oss. Nå vad har vi då lärt oss, jo; 1. spring inte bort er i sökandet i livet, den som tror att livet kommer bli bra bara man når det där sista målet man satt upp har fel och kommer ej bli lycklig. 2. Skillnaden mellan mod och dumhet är hårfin, våga satsa och göra bort dig, men kasta dig inte in i situationer som är onödigt farliga. 3. Riktiga vänner växer inte på träd, var tacksam för de i din närhet som du kan ha roligt med men även dela tysthet med. 4. Stoppa alltid in huvudet i lysmasken. 5. Har du 4000 spänn över? Köp en folkrace-bil! 6. Akta dig för den jumanji-liknande ryggbehåring som vissa individer på svampabanan stoltserar med, flera oskyldiga har försvunnit in i mattan och aldrig återfunnits.7. Bränd koppling, Etanolbil och metan-män luktar apa tillsammans 8. Fucka INTE med van Dammes tvillingbror som du tror är rysk maffia men som är främlingslegionär och mördarmaskin, you’re gonna pay for it bitch. 9. Det ligger ett mycket mysigt litet bed and breakfast ngra kilometer inåt landet från Vik.
Nå, som ni säkert märkt så sinar aldrig min ström av ovidkommande info och allmänt skitsnack och jag lider med den som kommit så här långt och därmed förslösat säkert 10 minuter av sitt liv. Om du däremot är en sneaky fucking russian och bara läste detta sista så har du tur och jag kan bara säga grattis. Det var allt från de två vännerna och Jonas för denna gång. Önska oss lycka till med nästa surf, vi behöver det! (fast det senaste var dock fucking mumma) Hoppas ni fick bra surf. So long bitches och *PuZzIzZzAr pÅ eR aLlA sÖtIzZzAr* -
Då plötsligt skickar de emigrerade hjärnorna ett sms från poolkanten där de sippar white-russians och får massage, med en kärnfull slutsats om vad dagen ska ägnas åt; Folkrace! Vi har ju tidigare under dagen passerat svampabanan i Tommelilla och med stor sannolikhet är det därför vi inte kunnat finna ro under dagen, en osynlig kraft drar oss dit, likt en kebabpizza mot baltens mun, det är inte lönt att kämpa emot helt enkelt, en lärdom jag tagit med mig efter att sett hur man ska agera när man ska fighta en halvnaken van Damme. Bilen rastas ordentligt trots den brända kopplingen och adrenalinet flödar, inte bara p.g.a de parkerade bilar som alex tror kör. Bromsarna skriker. Stämningen stiger. Vi parkerar, kliver ur bilen och hör skrälla motorer på andra sidan planket då en skur av damm från kurvan singlar ner på våra okammade huvuden. Vi pinnar iväg så exalterat att vi knappt upptäcker att besökarna här även besökt high chapparall, inte helt oväntat. Vi tar oss in och insuper njutningen med alla sinnen, skrikande däck, bränt gummi, och fantasifullt krockade bilar som ser ut som om någon har tuggat på dem (memo to self; kanskeden tyske kannibalen?). Vi tar plats och de skramlande bestarna radar upp sig likt en romersk legion. Flera tjuvstarter senare bär det av och vi förundras över denna sport ibland sporter, sunkiga Saab-bilar i klungor som massakrerar varandra i stil med gårdagens van Damme film då män som Kenny, Conny, Jonny och Sonny göra upp om vem som är kung av grusringen. Heaten avlöser varandra, det ena mer actionspäckat än det förra och vår förtjusning vet inga gränser trots närvaron av publikens massiva kroppshyddor, dåligt beslöjade med mysbrallor i knävecken. Även dessa lirare heter Conny, Ronny, Sonny och Kenny. De sällskapar med damer, eller vad man nu ska säga, i blåa hänglsebyxor och vad som ser ut som långärmade tröjor men som vid närmare inspektion visar sig vara tatueringar. Speakerns exalterade röst varvas med dansband och slagdängor i de skränande högtalarna, motorer vrålar, hjullastare släpar bort de fallna kämparna, smal korv med mos förtärs, magar smeks, ädlare delar klias, skinkor blottas och alla livets bekymmer är som bortblåsta då vi väcks ur vår eufori av att speakern annonserar dagens sista heat. Bilarna far iväg och 3 varv och en överkörd funktionär senare har dagens vinnare korats, det var Jonny..nej..Conny! eller vänta det kan varit Sonny
-
Ett fåtal tappra är dock kvar och tampas med elementen och vi slår oss ner i godan ro och beskådar dessa riddare i neopren då vi nog alla insett att vi inte kommer stå på vattnet denna dag.
-
Nåväl, vi sadlar upp igen och fortsätter slingra oss igenom alla orter vi kan hitta som ej är anpassade för en kombibil med släp, och dessa är inte så få. Fler civila dödsoffer, fler nerkörda rabatter och fler fyrvägskorsningar blockerade i alla riktningar av samma fordon under långa stunder. Stämningen stiger. Våra f.d. naturvetarhjärnor som vi fört en konstant fight med för att se vem som har ihjäl vem först har p.g.a. en stor konsumtion öl slutligen gett upp hoppet och lämnat oss och följaktligen slår oss aldrig det faktum att vi besöker exakt samma spots som vi granskat på vägen upp. Lycksaliga äro de ovetande. Dock börjar något så småningom ske, orsaken kan vara sockerbrist, frustration, metanpåverkan eller vår barnslighet som visar sig i symptom som kottkrig, strandlekar och identifiering av den lufsande chewbacca i en 7 meter bred ”skog” där jag och balten lyckas gå vilse. Som tur är har mini..förlåt bangolfen stängt, vilket gör att vi lyckas ta oss därifrån, annars hade ngn funnit 3 vackra lik vid 7:e banan. Fyra timmar senare står vi återigen på parkeringen i Gislövshammar. Vi lyckas samla mod och bestämmer oss för att ta tjuren vid hornen och ge oss ut då vi blir informerade om att det inte blåser längre. En smula snopet stegar vi bredbent ner till havet och finner att information var fullständigt korrekt, utspridd över ängen ligger otaliga riggar upplagda och påminner om en elefantkyrkogård, med skillnaden att den kusliga tystnaden som alla som sett lejonkungen (originalet då självfallet, ingen sabla uppföljare) känner till, har ersatts av missnöjt mummel och obscena gester mot skyn eller förnöjda kommentarer om förmiddagen.
-
Genom Skåne bär det av, förbi trädgårdstomtar, garageförsäljningar och suspekta kommuner tills vi slutligen rullar in på parkeringen vid Gislövshammar (cred att ngn upplåtit den förf. anm.) . Pulsen stiger när vågorna beskådas och såväl kiteare som surfare inspekteras och nickar, med innebörden att det där hade jag också satt om jag hade haft lika fräscha prylar, utdelas. Samtidigt kan man inte längre förtränga den fruktan som smygande börjar infinna sig p.g.a ringa erfarenhet och allmän ryggradslöshet. Med ett par lama ursäkter om att det är för mycket folk och att det är bättre uppåt kusten hoppar alla in en smula lättade, jag iaf, och vår odyssé, som kommer dra en halv tank och sluta på samma ställe, tar sin början. Vartenda sandkorn på hela östkusten finkammades men avfärdades. Vik, Vitemölla, Baskemölla, Kivik och ett antal orter för obetydliga för att föräras med namn fick besök men avfärdades då de ej uppfyllda vår förfinade smak, de var svåra och läskiga helt enkelt. Vi fortsätter uppåt landet och kliver otaliga gånger ur bilen, stirrar en stund med insjunken blick och sluttande panna på det skummande havet, och säger varje gång – nja, men vi kör lite längre norrut – och befinner oss plötsligt långt inåt landet vid en
bed’and’breakfast mitt ibland Brösarps smaragdgröna kullar utan en skymt av havet och börjar inse att det kanske är dags att iaf inte köra 180 grader bort från vattnet för att hitta det vi söker (även om den uppmärksamme läsaren insett att vi inte kommer att finna detta, du behöver inte ens vara uppmärksam). Följaktligen spinner vi runt bilen och sätter högsta fart tillbaka….okej men rätt snabbt…okej, 50 på 70 väg men skit du i det. Vi kör naturligtvis fel och finner oss själva stående inne på Kiviks musteri. Då Alex med sedvanlig precision backar runt en hörna med släpet och börjar köra tillbaka och jag och Chewie lite förstrött sysselsätter oss med en bodycount på de civila offer som fått sätta livet till för hans backning fastnar våra blickar plötsligt på träskivor med stora färgglada lysmaskar målade, och ansikten är utsågade så var man kan sticka in sitt huvud och föreviga denna magiska stund på musteriet. It’s a must som ni förstår (gött, torr humor, där satt den, slå mig inte.) Så naturligtvis stannas bilen, naturligtvis inte på en parkering utan mitt på vägen, och Clemens triggerfinger börjar göra sig till känna med kameran trots en stilla tår i ögonvrån på det lilla barn som blivit barskt fråntagit dagens höjdpunkt. Tur att vi bytte bort samvetet mot sjyssta hockeybilder som små. -
#1 Sträva efter att i största möjliga utsträckning undvika att landa på de ädlare delarna i samband med kastfall och dylika äventyr….ens cojones kan vandra längre upp än man tror.
#2 Försök inte lura dig själv att vinden kommit för att stanna, vilket motiverar att bränna på tok för långt ut, varje gång det kommer en vindby. Om du inte vill få en stilig överkropp av simmandet.
-
Esse tillägger att du snarare borde formulera det på följande vis för att få kraft bakom det och uppbackning på barrikaden; Pretera Kenzo Katedralskolan Esse Delendam. Rablla det mantrat så ska du se att det snart händer något. Behöver jag tillägga att jag sitter på biblioteket och försöker undvika studier genom dessa inlägg.
-
Suck…Climpen climpen climpen. I de stunder då hatet mot vår kära läroinstitution växer sig starkt finns det alltid en tanke som skingrar de mörka molnen; Jonas Frankel.
-
Inte lika lågt som……ähhh fy fanden, hatar mig själv för att jag skrev det där men jag var tvungen.
-
Tack för svaren som trillat in. Jag har set att det funnits på en del ställen som ni nämner, men det sägs att paddy ska stänga och min polare sa att de från surfbutiken inte var det jag sökte. Men jag ska ta och följa förslaget att ringa dem o höra.
Spank you very muchMvH
Tönto -
Jösses mariekex. Tinitus har jag redan men nu måste jag slänga mina fillsingar också. Lite trist faktiskt, var mitt favvopar…….okej mitt enda par. Vad är det för ondskefulla små japaner som sitter och gör sånt på sin fritid och vad driver dem?
-
Vårt vederkvickande besök i den plöjda-myllans-spår var förutom ett minne för livet och gödelstank i dojjorna ungefär lika seriöst som när folk ber dig om att rita dem en tag eller när din mor säger att hon älskar dig. Capisce?
-
Det är ju dock en liten prisskillnad mellan den där white-trash-förlängaren och en 245a.
